Dirty dozen & Clean fifteen för 2016

Ni har väl koll på dirty dozen och clean fifteen? Resultatet för 2016 finns att se på Environmental Working Group.

Dirty dozen och clean fifteen är en lista, eller egentligen två listor, som visar vilka vilka tolv frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel och vilka femton frukter och grönsaker som innehåller minst bekämpningmedel. Studien görs i USA av Environmental Working Group, en ideell organisation som utför olika typer av undersökningar.

Listan ger en indikation på vilka frukter och grönsaker man bör köpa ekologiskt och vilka som är okej att äta även om de inte är ekologiska. Eftersom studierna görs i USA är det inte en återspegling av hur det ser ut här i Sverige, men jag tycker ändå att det är en bra lista att hålla koll på. I stora drag stämmer den även på de frukter och grönsaker vi har här.

Dirty dozen & Clean fifteen 2016

Bild från ewg.org.

Dirty dozen

Detta är de frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel:

  1. Jordgubbar
  2. Äpple
  3. Nektarin
  4. Persika
  5. Selleri
  6. Vindruvor
  7. Körsbär
  8. Spenat
  9. Tomat
  10. Paprika
  11. Körsbärstomat
  12. Gurka

Clean fifteen

Detta är de frukter och grönsaker som innehåller minst bekämpningsmedel:

  1. Avokado
  2. Majs
  3. Ananas
  4. Vitkål
  5. Luktärtor
  6. Lök
  7. Sparris
  8. Mango
  9. Papaya
  10. Kiwi
  11. Aubergine
  12. Honungsmelon
  13. Grapefrukt
  14. Cantaloupe
  15. Blomkål

Dirty dozen & Clean fifteen 2015 VS 2016

Listan för dirty dozen skiljer sig inte speciellt mycket från 2016. Det är samma frukter och grönsaker som är med, bortsett från att potatis och sockerärter var med på listan förra året. Nu har de ersatts med tomater och körsbär.

Även listan för clean fifteen är väldigt lik den som kom 2015. Honungsmelon är med på listan och sötpotatis är borttaget, men annars är samma saker med.

Båda listorna har en annorlunda ordning motför 2015, men det syns ändå att resultatet för vilka frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningmedel är stabil motför förra året.

Ladda ner listan

Listan finns att ladda ner på ewg.org och man kan då skriva ut den, vika den på mitten och ha med i plånboken. De har också en app både i App Store och på Google play som heter Dirty Dozen.

Att ha med listan i plånboken eller mobilen är väldigt smidigt då man ska handla och glömt bort vilka frukter och grönsaker som var dirty eller clean.

Läs mer

Teer från Beriksson

Joe’s tea – ekologiska och smakrika teer

Inlägget innehåller produktprover från beriksson.net. Läs mer.

För en tid sedan fick jag hem flera olika produkter att prova på från beriksson.net. En produkt jag fått mycket användning för är dessa ekologiska teer från Joe’s tea. Jag dricker ofta te och gillar att prova på olika goda och spännande smaker. Jag har ofta rätt många olika teer hemma för att jag ska få en bra variation och kunna välja den tesort jag är sugen på för stunden.

Joe’s tea erbjuder ekologiska premiumteer som är gjorda på rena och delikata ingredienser. Teerna förpackas i snygga och stilrena förpackningar. Jag har en hel del teer från Pukka och Clipper hemma, så jag älskar verkligen snygga förpackningar och ekologiska teer i spännande smaker. Joe’s tea känns som ytterligare ett utmärkt tealternativ!

Teer från Beriksson

Smakerna jag provat

Teerna från Joe’s tea finns i 11 olika smaker, både moderna och traditionella. Det finns både svarta, vita, gröna och röda teer att välja mellan och varje smak har dessutom ett fyndigt namn.

Jag fick prova smakerna Chocca-roo-brewSt Clements Lemon och The Berry Best. Jag fick även några mindre smakprov, men det är de första tre jag fått en större uppfattning om eftersom jag hunnit dricka dem flera gånger. Såhär beskrivs smakerna hos beriksson.net:

Chocca-roo-brew

Ekologiskt kakoa och vaniljte från London som vann guld i Great Taste Awards såväl 2013 och 2014. Rooibos är ett rött te utan tein (koffein).

Ingredienser: rooibos, vanilj, chokladbitar, naturlig chokladsmak, naturlig vaniljsmak.

St Clements Lemon

Ekologiskt te från London som 2014 vann guldpris på Great Taste Awards. St Clements lemon har en frisk, citrusig smak med fylliga apelsinskal, kryddig ingefära och mycket citrongräsaromer. Teet innehåller ingredienser från Ceylon, Sri Lanka.

Ingredienser: citrongräs, apelsinskal, ingefära, naturlig apelsin- och mandarinsmak.

The Berry Best

Ekologiskt te från London med ingredienser från Ceylon, Sri Lanka. The berry best har en härligt bärig och fyllig smak som passar lika bra som varmt te som till iste.

Ingredienser: hibiskus, pepparmint, hallon, jordgubb, blåbär, naturlig jordubbssmak, naturlig hallonsmak.

Teer från Beriksson

De olika tesmakerna tillsammans med Sachachoklad, kvalitetschoklad med hög kakaohalt från Kallari. Läs mer om chokladen här.

Mitt betyg

Mitt betyg av dessa teer får 4 av 5. Jag tycker att de är väldigt goda och smakrika, men det som det som drog ner betyget något var att det inte gick att använda samma tepåse flera gånger. När man låter teet dra släpper påsen ifrån sig mycket smak och färg i tevattnet, men det blir inte så mycket över om man vill ha en kopp till. Å andra sidan är det bra att påsen släpper ifrån sig ordentligt med smak och det är ju även det som gör att det smakar väldigt gott.

Såhär skriver beriksson.net om smaken:

”Det ekologiska teet kommer i 15 nedbrytningsbara pyramidbehållare gjorda av majsstärkelse, vilka gör att det släpps ut mer smak i brygden. Ingredienserna expanderar som ett bra te ska och det ger därför en god smak utan bitterhet.”

Det förklarar alltså upplevelsen om att tepåsen släpper ut väldigt mycket smak och jag kan verkligen hålla med om att smaken är god och inte bitter.

Av de smaker jag fick prova tycker jag att Chocca-roo-brew var godast. Jag älskar ju choklad och denna hade en mild smak av choklad med inslag av vanilj. Detta te kan jag verkligen rekommendera!

Var köper man Joe’s tea?

Joe’s tea går att beställa från beriksson.net, men det finns också en rad olika butiker över hela Sverige som säljer teerna. För att hitta den återförsäljare som är närmast dig finns en lista med återförsäljare på beriksson.net.

Teer från Beriksson

En kopp härligt te tillsammans med en sockerfri chokladbiskvi (se recept här).

Läs mer

Ekologiska märkningar

Ekologiska märkningar – att välja rätt livsmedel

Jag har märkt på olika forum och på Facebook att förvirringen kring eko och olika märkningar är stor. Ekologiskt som ekologiskt, eller? Även jag har varit förvirrad, men nu har jag gjort en djupdykning i de olika märkningarna och sammanfattar i detta inlägg vad man ska titta efter för att välja rätt.

Om man vill göra ekologiska val är det viktigt att titta just efter dessa märkningar. Det kan vara förvirrande att det finns så många, men för att en vara ska få ha en viss märkning krävs det att de är certifierade enligt märkningens krav. Försäljningsargument i form av ord som ”organiskt”, ”biologiskt” eller ”naturligt” är inte giltiga märkningar.

Den här guiden gäller märkningar som kan förekomma på livsmedel, men det finns fler märkningar som kan förekomma även på textilier, pappersprodukter, hushållskemikalier, elbolag, transporter, hotell, elektronik, grillkol och en rad andra olika produkter.

Ekologiska märkningar

Till att börja med finns det tre stora märkningar att hålla utkik efter i butikerna: Demetermärket, EU-lövet och KRAV-märket.

 

Demeter

Demetermärket

Demeter står för biodynamisk och ekologisk odling och det är den ideella kosumentföreningen Svenska Demeterförbundet som står bakom märkningen. Producenterna som använder sig av demetermärket använder sig av biodynamiska preparat i odling och kompostering. Gårdarna är självförsörjande i kompost, gödsel och djurfoder.

I Sverige finns två versioner av Demetermärket. Den orangea loggan är det internationella märket och förekommer numera på alla produkter som följer de biodynamiska odlingsmetoderna. I Sverige syns märket oftast på importerade produkter. Den gröna loggan är den äldre versionen av Demetermärket och används av de flesta svenska produkter som följer Demetercertifieringen.

 

EU-ekologiskt

EU-ekologisk eller EU-lövet

Märkningen visar att produktens ingredienser är ekologiska till minst 95%. Märkningskraven baseras på EUs förordning kring ekologiskt jordbruk. Sedan 1 juli 2010 är märkningen obligatoriskt för alla färdigförpackade ekologiska varor som tillverkas inom EU och uppfyller kraven för märkningen. Kontroller av djurens förhållanden och medicinering sker årligen och det är EU-komissionen som är kontrollorgan.

KRAV

KRAV

KRAV-märket visar att en vara är ekologiskt producerad, alltså med hänsyn till djur, natur, klimat och människor. Krav står för miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. KRAV har tuffare regler kring djuromsorg, klimat och social hänsyn än vad EUs ekologiska märkningar har. KRAV innebär också att maten är fri från kemiska tillsatser och GMO.

 

Eko-märkningar i Europa

Det finns flera olika märkningar som förekommer på varor som kommer från andra länder i Europa. Även dessa förekommer på varor i svenska butiker.

Debio

DebioDebio är en norsk märkning vars regler är utvecklade av KRAV. Alla ekologiska varor från Norge har Debiomärkningen som står för ekologisk och miljömässigt hållbar produktion. Växterna är inte besprutade och fisket är hållbart.

Eko Quality Mark

eko-quality-markEn nederländsk märkning som garanterar att varan är ekologiskt producerad. Märkningen får bara användas på produkter vars innehåll är till 95% ekologiskt certifierat.

Luomu – valvottua tuotantoa eller ”Solmärket”

LuomuMärkningen står för kontrollerad ekologisk produktion. Övervakningen av produkter med märket görs av finländska myndigheter. Producenter, förädlare, återförsäljare och importörer av livsmedel kontrolleras. Minst 95% av innehållet i produkterna måste vara ekologiskt och GMO är inte tillåtet.

Soil association

soil associationDen största märkningen av ekologiska råvaror i Storbritannien. Märkningen finns för livsmedel, djurhållning, textilier och skönhetsprodukter. Minst 95% av innehållet måste vara ekologiskt och det är fritt från GMO. Nivåerna för Storbritanniens, EUs och internationella ekologiska regelverk måste uppnås.

Ø-märket

Ø-märketEn dansk märkning som står för att varan är ekologiskt producerad. Märket får sättas på ekologiska varor som producerats och kontrollerats enligt som utfärdats av Danmarks centrala livsmedelsmyndighet.

 

Fler märkningar att ha koll på

Ytterligare tre märkningar som är bra att ha koll på är Fairtrade, Rainforest alliance och UTZ Certified. Observera att de inte betyder att produkterna är ekologiska utan att de är bra ur ett rättvist perspektiv. En del ekologiska varor kan ha även dessa märkningar, vilket gör dem till ett extra bra val om man vill stödja bättre arbetsvillkor för producenter och arbetare.

Fairtrade

fairtradeFairtrade är en märkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och de som arbetar på odlingar i utvecklingsländer. Det är en oberoende produktmärkning som garanterar att produkten uppfyller de internationella kraven som satts av Fairtrade. Märkningen innebär bland annat bättre ekonomiska villkor för odlare och arbetare, att barnarbete och diskriminering motverkas och att miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas.

Rainforest alliance

Rainforest allianceEn standard som kombinerar socialt ansvar och miljö. Certifieringen innefattar odlare som producerar bland annat kaffe, te, kakao, citrusfrukter, bananer och blommor.

UTZ Certified

UTZ CertifiedVaror som har denna märkning produceras på ett hållbart sätt, framförallt i utvecklingsländer. Märkningen är den största för te, kaffe och kakao i världen.

Att tänka på

När man ska välja vad man ska köpa är det viktigt att tänka på att man ska titta på själva märkningen, inte varumärket eller skyltarna i butiken. Det kan självklart vara en vägledning, men bara för att ett varumärke har många ekologiska produkter betyder det inte att alla deras produkter är ekologiskt certifierade. Ett exempel på detta är produkter från Renee Voltaire. Många av produkterna är ekologiska, men inte alla. Det är lätt hänt att man tittar på märket och tänker att det är ekologiskt för att Renee Voltaires produkter brukar vara det. Om man tittar på Urtekram, som ett annat exempel, är det olika märkningar på olika produkter. Vissa är KRAV, men andra är ”bara” EU-ekologiska eller har någon av de andra märkningarna som finns inom EU.

Tyvärr har jag sett exempel där olika butiker hängt ut skyltar där det står ”Eko” framför produkter som inte är ekologiska. Ibland kan också ekologiska produkter blandas med andra produkter från samma varumärke och på skyltarna kan man lätt tolka det som att allt är ekologiskt. Det finns okunskap och sker misstag även ute i butikerna så om man vill köpa ekologiska varor får man vara noga med att titta på märkningen på själva förpackningen.

Tänk också på att livsmedel och råvaror som är märkta med ord som ”organisk”, ”biologisk”, ”naturlig” och liknande inte för den sakens skull har en giltig märkning. Om märkning saknas uppfyller troligtvis produkten inte de krav och riktlinjer som finns för att bli certifierade, så titta alltid efter märkningen på förpackningen.

Andra märkningar för den som vill gräva ännu djupare

Det finns ännu fler märkningar som handlar om miljö, hållbart fiske, klimatkompenserade transporter, hälsosam mat m.m. Märkesguiden listar en rad olika märkningar och förklarar vad de innebär. Den finns även som app för Android och iPhone, vilket är smart om man står i butiken och ser en märkning som man är osäker på vad den betyder.

 

Bild längst upp är tagen avまじぷり (Eget arbete), via Wikimedia Commons.

Läs mer

hemmagjord deodorant

Thaisten och hemmagjord deodorant

Jag har provat några olika ekologiska deodoranter, men det har varit svårt att hitta något som verkligen funkar. Vissa har jag till och med upplevt att de har motsatt effekt då de liksom lagt sig som en hinna och orsakat dålig lukt.

Att gå runt och lukta svett är inte så kul, så det blir lätt så att det känns som att det inte är värt uppoffringen för att prova sig fram till ett ekologiskt alternativ som fungerar. De ”vanliga” deodoranterna kan dock vara ena riktiga giftbomber, så i längden är det värt besväret.

Deodorant och antiperspirant

Svett luktar ingenting, utan det är först när det kommer i kontakt med bakterier på huden som obehaglig lukt uppstår. En deodorant förhindrar inte svett eller dålig lukt, men den döljer den dåliga lukten.

Antiperspirant minskar svettutsöndringen genom att täppa igen svettkörtlarna med hjälp av ett ämne som heter aluminiumklorid. Kroppen gör sig av med gifter och slagg i kroppen via svettkörtlarna och när man använder deodorant med antiperspirant förhindras alltså denna viktiga process.

Här är de fem gifter som är vanligast förekommande i deodoranter och antiperspiranter:

  • Aluminium – Kopplingar har gjorts till bröstcancer, prostatacancer och ökad risk för Alzheimers.
  • Parabener – De är hormonstörande och misstänks ge fosterskador och vissa typer av cancer.
  • Propylenglycol – Ett konserveringsmedel som kan orsaka skador på det centrala nervsystemet, hjärnan och hjärtat.
  • Ftalater – Hormonstörande och kopplas till ökad risk för fosterskador.
  • Troclosan – Cancerframkallande.

Thaisten

Jag har hittat ett alternativ som jag tycker fungerar bra: thaisten eller alunsten. Det är en ”sten” som består av mineralsaltet alun och den är helt fri från kemikalier och uttorkande ämnen. Alun absorberas inte av huden och det täpper inte heller till porerna så den är väldigt mild för huden.

Den håller svettlukten borta i ett dygn, men eftersom den inte innehåller någon antiperspirant svettas man fortfarande. Det är därför viktigt att man tvättar sig i armhålorna varje dag. Man måste också skölja av själva stenen regelbundet så att inte den börjar lukta svett.

Jag tycker att det funkar väldigt bra med thaisten. Jag har en som jag köpt på en hälsokostbutik och två mindre som jag köpt i Thailand. De två små Thailändska stenarna har ett bra format och är enkla att ta med sig, men en av dem är parfymerad och det kanske inte är speciellt bra.

Thaisten

Hemmagjord deodorant

Ett annat alternativ till deodorant som jag precis har testat är hemmagjord deo. Det är väldigt enkelt att göra och man behöver egentligen bara fyra ingredienser (om man skippar den eteriska oljan).

Jag använde:

  • 2 msk rå sheasmör
  • 1 msk kokosolja
  • 1,5 msk majsstärkelse (Maizena)
  • 2 msk bikarbonat
  • Eterisk olja (jag tog lavendel)

Jag blandade sheasmör, kokosolja, majsstärkelse och bikarbonat i en liten kanna i rostfritt stål och lät den sedan stå i vattenbad med hett vatten en stund. När allt hade smält blandade jag ordentligt och droppade i lavendeloljan*. Sedan fick den stelna i kylen i nån timme. När den är klar tar man bara en liten klick på fingret och smetar ut i armhålorna.

Det är bikarbonatet som tar bort den dåliga lukten, så om man vill göra det riktigt enkelt för sig kan man enbart använda sig av bikarbonat istället för deodorant.

Hemmagjord deodorant

 

*Jag tog bara två droppar eterisk olja men jag tycker ändå att lukten blev för stark. Jag använder nästan inga parfymerade produkter så jag är inte van när det luktar och tycker lätt att det blir för mycket. 

 

 

 

Läs mer

Hemmagjorda kryddblandningar: tacokrydda, tandoori och grillkrydda.

Hemmagjorda kryddblandningar – ekologiskt och utan tillsatser

Många kryddblandningar innehåller väldigt många saker som man kanske inte vill ha i sin mat. Jag gillar att ha tacokrydda, tandoori och grillrydda i maten ibland, men om man börjar titta på innehållsförteckningarna för dessa kryddor ser det inte så trevligt ut. Tacokrydda innehåller ofta socker, potatisstärkelse, färgämne, citronsyra och maltodextrin. Tandoorikrydda innehåller socker, färgämne och citronsyra och i grillkryddan hittar man slutligen klumpförebyggande medel och jästextrakt. Jag vill bara ha så rena kryddor som möjligt i min mat, så jag tycker det här är onödigt.

Därför gör jag egna, hemmagjorda kryddblandningar och här är de recept jag har provat använda för just tacokrydda, tandoori och grillkrydda. Det går på någon minut att blanda ihop kryddorna och sedan förvarar jag dem i burkar så att de är redo att användas när det är dags för matlagning.

Hemmagjorda kryddblandningar: tacokrydda, tandoori och grillkrydda.

 

Tacokrydda

Jag gjorde dubbel sats av Ulrika Davidssons tacokrydda, vilket blev ca 6 msk färdig krydda.

  • 1 tsk salt
  • 4 tsk chilipulver
  • 4 tsk paprikapulver
  • 2 tsk vitlökspulver
  • 2 tsk lökpulver
  • 2 tsk spiskummin
  • 4 krm cayennepeppar

Tandoorikrydda

Jag utgick från recept i Charlotte Perellis Kickstart – i form på 4 veckor, men tillsatte lite vitlökskrydda:

  • 2 tsk spiskummin
  • 2 tsk curry
  • 2 tsk paprikapulver
  • 4 nypor cayennepeppar
  • 1 tsk salt
  • 1 tsk kryddpeppar
  • 1 tsk vitlökspulver
  • 1/2 tsk äkta kanel
  • 1/2 tsk koriander
  • 1/2 tsk kardemumma

Grillkrydda

Jag gjorde denna grillkrydda.

  • 1 msk svartpeppar
  • 1 msk salt
  • 1 tsk vitlökspulver
  • 1/2 tsk cayennepeppar
  • 1 msk paprikapulver
  • 1 tsk timjan
  • 1 tsk spiskummin

Jag använder ekologiska kryddor i den utsträckning jag kan, så det här blir ett mycket bättre alternativ än många av de färdiga kryddblandningarna som finns att köpa. Om man ändå vill köpa färdiga blandningar har det börjat dyka upp allt fler alternativ som är utan onödiga tillsatser och socker, men det krävs ofta att man handlar i en välsorterad butik för att de ska gå att få tag på. För att slippa detektivarbetet i att hitta butiker som säljer bra alternativ föredrar jag hemmagjorda kryddblandningar.

Läs mer

veggies

Är det för dyrt med ekologisk mat?

Här hemma har vi bytt ut en stor del av alla varor till ekologiskt. Jag har märkt att priserna är lite högre på ekologiskt än vad det är på icke ekologiska varor men jag har aldrig gjort någon noggrann jämförelse. Därför bestämde jag mig för att ta tag i saken för att få reda på vad skillnaden i pris verkligen blir mellan en ekologisk och en icke ekologisk matkasse. Jag ville se om det är för dyrt med ekologisk mat.

Ekologisk och icke ekologisk matkasse

Jag gjorde en lista på 30 olika varor som jag anser vara ganska vanliga. Jag hade varor från de fem kategorierna mejeri, kött, grönsaker, frukt och skafferi. Jag antecknade hur mycket jag skulle ”handla” av varje vara och besökte sedan helt enkelt närmaste Ica Kvantum och jämförde priser.

Jag har nu suttit och sammanställt resultatet och det visade sig att skillnaden är större än vad jag trodde. Den ekologiska matkassen skulle kosta 951,65 kr medan den icke ekologiska skulle kosta 689,15 kr. Det var alltså 262,50 kr dyrare att välja ekologiska varor.

Det var på ägg och kött priserna skiljde sig mest, men också på grönsaker som champinjoner, avokado, blomkål, broccoli och paprika.

Det här är förstås en miniundersökning som kanske inte går att applicera på alla matbutiker, men jag tycker ändå att skillnaden var så pass stor att det var värt att visa mitt resultat här.

Varför är det dyrare?

Men varför är då ekologisk mat dyrare? Enligt Krav handlar det om att den ekologiska maten är dyrare att producera, men också för att det krävs särhantering av den ekologiska maten eftersom man köper in den i mindre mängder. Ekologiska produkter står än så länge bara för 4% av den totala livsmedelsförsäljningen, så om fler skulle handla ekologiskt skulle priserna sjunka.

Effektiva tips för att handla eko

För mig är det självklart att handla ekologiskt trots att priserna är högre. Jag betalar hellre ett högre pris för maten än att betala med min hälsa, d.v.s. utsättas för rester av kemikalier, bekämpningsmedel, hormoner och antibiotika. Om man ändå tycker att det är för dyrt eller inte tycker att man har råd har jag några tips för att handla ekologiskt på ett effektivt sätt:

Prioritera

Man behöver faktiskt inte köpa allt ekologiskt till en början, men vissa saker är extra viktiga. Enligt Naturskyddsföreningen är de viktigaste sakerna att välja eko kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis.

Environmental Working Group gör varje år studier över vilka frukter och grönsaker som innehåller mest, respektive minst bekämpningsmedel. Studierna resulterar i två listor: dirty dozen och clean fifteen som jag skriver mer om i ett tidigare inlägg.

Låt extrapriserna styra matinköpen

Jag ser allt oftare hur det är bra kampanjpriser på olika ekologiska varor. På mitt lokala Ica finns ”Veckans eko” som brukar ha ett nedsatt pris. Håll koll på vilka extrapriser som finns på eko och planera veckans matinköp efter det.

Lägg mindre pengar på tomma kalorier som godis, läsk och kakor

Det är saker som ändå inte är nyttigt för kroppen. Självklart ska man unna sig ibland i alla fall, om man vill, men det går förhoppningsvis att skära ner på några saker.

Ät mer vegetariskt

Ekologiskt kött är mycket dyrare, men för många grönsaker är prisskillnaden ganska liten. Det finns hur mycket vegetariskt mat som helst som är väldigt god och det går att få en enorm variation på maten. Köttkonsumtionen har ökat med 40% sedan 1990-talet, så vi äter alltså mer kött än någonsin. Så mycket kött behöver inte våra kroppar och det är inte heller nödvändigt att proteinintaget kommer enbart från kött. Satsa hellre på att äta kött lite mer sällan, men välj ekologiskt kött av hög kvalitet.

Minska på svinnet

Undvik att kasta mat som blir över eller råvaror som hunnit bli dåliga. Här hemma planerar vi matlagningen för en vecka i taget och vi äter rester till middag 1-2 gånger per vecka. Då spelar det ingen roll om vi äter olika saker eller om det finns mat från 2-3 olika rätter på tallriken. Vi försöker också planera så att så mycket som möjligt av de råvaror vi köper ska gå åt under veckans matlagning och gör de inte det fryser vi in eller planerar nya rätter för nästa vecka där råvarorna går åt.

Om det bara blir över lite av en viss grönsak kan man frysa in för att kunna ha i soppor eller till att koka buljong. Nu för tiden har vi för vana att kasta delar av grönsaker som faktiskt går att använda, till exempel blast, blad och stammar. En favorit som jag alltid kastade förut är broccolistammar.

Övertyga andra!

Kom också ihåg att ju fler som väljer ekologiskt, desto mer kan priserna pressas ner. Om du inte själv anser dig ha råd kan därför en start även vara att övertyga andra.

Varför ekologiskt?

Här skriver jag mer om fördelarna med att välja ekologisk mat.

Bilden ovan är tagen av Liz West, via Wikimedia Commons.

Läs mer

Ni har väl koll på dirty dozen och clean fifteen?

Varje år gör Environmental Working Group studier över vilka frukter och grönsaker som innehåller mest respektive minst bekämpningsmedel. Resultatet av studierna blir ”dirty dozen” och ”clean fifteen”, alltså en lista med de tolv frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel och en lista med de femton som är renast. Studierna görs på amerikanska frukter och grönsaker, men jag brukar titta på den här listan i alla fall eftersom att jag tycker att det kan vara en bra riktlinje även här i Sverige.

Dirty dozen Clean fifteen

Bild från ewg.org.

Dirty dozen

Detta är de frukter och grönsaker med mest bekämpningmedel. Jag brukar försöka undvika dessa om de inte är ekologiska:

  • Äpplen
  • Selleri
  • Körsbärstomater
  • Gurka
  • Vindruvor
  • Nektariner
  • Persika
  • Potatis
  • Sockerärter
  • Spenat
  • Jordgubbar
  • Paprika

Som tillägg står även chilipeppar och grönkål.

Clean fifteen

Det här är de frukter och grönsaker som innehöll minst bekämpningsmedel i studierna. De brukar jag inte vara lika noga med att de ska vara ekologiska när jag handlar, men det beror lite på hur utbudet ser ut när jag handlar. Jag köper gärna ekologiskt ändå om det inte skiljer sig så mycket i pris. Avokado, till exempel, är mycket dyrare som ekologiskt så därför känns det skönt att den finns med på den rena listan.

  • Sparris
  • Avokado
  • Kål
  • Cantaloupemelon
  • Blomkål
  • Aubergine
  • Grapefrukt
  • Kiwi
  • Mango
  • Lök
  • Papaya
  • Ananas
  • Majs
  • Ärter
  • Sötpotatis

Hela listan finns att se och ladda ned på Environmental Working Group och de har också en app både i App Store och på Google play som heter Dirty Dozen. Där kan man se både Dirty Dozen och Clean Fifteen direkt i mobilen, smidigt när man ska handla och har glömt hur det nu var.

Läs mer