12 tips vid matbordet – hur man får små barn att äta

Att få barn att äta hälsosamt är svårt och jag tror de flesta föräldrar känner igen sig i frustrationen som uppstår när barnet helt enkelt inte äter. Därför har jag samlat ihop mina 12 tips vid matbordet, en lista med tips på hur man får små barn att äta mer hälsosamt.

Det är lätt att känna oro för om barnet får i sig tillräckligt mycket näring och om när barnet kommer att äta ordentligt igen. Som förälder vill man gärna kompensera när barnet inte äter under en måltid, man vill ju inte låta sitt barn gå hungrigt. Samtidigt är barn listiga och kanske väljer att äta mindre om de vet att de kan bli serverade mackor efter middagen.

Jag vill poängtera att jag inte är någon expert men jag har varit intresserad av detta redan innan jag själv fick barn och grottat ner mig i en massa olika tips genom åren. Jag vill inte komma med några pekpinnar om vad som är rätt och fel och jag vill inte sitta på nån hög häst och säga att allt funkar perfekt hemma hos mig, för det gör det såklart inte. Detta är helt enkelt en lista med praktiska tips som kan vara bra att ha. De kommer inte att funka för alla, men min förhoppning är att det ändå ska ge lite inspiration till den som är nyfiken.

Listan finns längre ner i inlägget men jag tänkte först skriva lite om barn och mat samt om olika föräldratyper vid matbordet.

Barn och mat

Barn och mat

Barn vill för det mesta äta det de känner igen. Att prova något nytt kan vara läskigt, både för att det är en smak barnet inte är van vid men också på grund av att nya konsistenser, lukter och färger. Barn äter helst det de redan har provat tidigare och de är också förprogrammerade att tycka om vissa saker och samtidigt vara väldigt skeptiska mot andra saker. Det betyder inte att de är bortskämda eller kräsna, utan det är helt enkelt så barn fungerar.

Med det som utgångsläge handlar det inte om att få barnet att äta utan det handlar om att som föräldrar skapa goda förutsättningar för att barnet ska hjälpa barnet att äta och våga prova nya saker.

Barn och söta smaker

Barn föds med en dragning mot framförallt söt mat. Redan som nyfödda dricker de bröstmjölk, vilket har en sötaktig smak. Barnet vänjer sig alltså tidigt med att mat ska smaka sött och har därför lätt för att lära sig att tycka om söta smaker. Det går faktiskt snabbare för barn att börja gilla något som smakar sött än något som inte gör det. Söta smaker behöver bara provas av barnet ett par gånger innan barnet fattar tycke för smaken. När det gäller livsmedel som inte är söta krävs det att barnet smakar betydligt fler gånger innan det vant sig med smaken.

Det är inget konstigt att barn fungerar på detta sättet. Söt mat i naturen är energirik och den är sällan heller giftig. Därför föds barnen med denna fallenhet för söta smaker. På samma sätt föds de med en skepsis mot beska smaker, vilket man tror har fungerat som ett skydd mot att äta det som är omoget eller giftigt i naturen.

Neofobi – Rädsla för mat

Man brukar säga att barn äter det mesta, eller i alla fall kan lära sig det, fram tills de är ca 1,5 år. Efter det blir de mer skeptiska till mat. Denna skepsis kallas för neofobi och det har också sina naturliga förklaringar. När barn är i den åldern börjar de springa runt mer och när människor bodde i naturen fanns det en risk att barnen åt t.ex. giftiga bär då de började ta sig runt själva. Man tror alltså att även neofobi är en försvarsmekanism för att skydda barnet från att stoppa i sig vad som helst.

Neofobi är vanligast och även starkast i åldern 2-5 år. Det är individuellt och hos vissa barn hänger det kvar mycket längre än så. Det som är gemensamt är att barn i denna ålder oftare föredrar kolhydratsrik mat som bröd och pasta. Även mjölkprodukter brukar gå bra, men barnen tenderar att vara mer kräsna när det gäller kött, fisk och grönsaker. Att blanda mat i grytor, såser eller andra typ av blandningar brukar inte heller vara populärt bland små barn.

Bra förutsättningar

För att neofobin inte ska övergå i något som mer liknar kräsenhet är det viktigt att skapa bra förutsättningar kring matbordet för barn. Det ska vara kravlöst men ändå finnas möjligheter att prova nya saker, smaka och utveckla ett intresse för det som står på bordet. Bra förutsättningar kring maten handlar också om att föregå med gott exempel och visa barnet vad bra mat är.

Föräldratyper vid matbordet

Innan vi går vidare till mina 12 tips vid matbordet vill jag lyfta att föräldraskapet vid matbordet är något som kan bidra till barnet syn på mat och sätt att äta. Jag tycker det är viktigt att ta upp detta då det till viss del återspeglas i de tips jag tar upp. Skrolla längre ner på sidan om du vill gå direkt till tipsen.

I boken ”Första hjälpen vid matbordet” av Sara Ask hittade jag en bra beskrivning av olika föräldratyper vid matbordet. Jag tyckte att den var så bra så att jag vill ta med den här, precis som den beskrivs i boken:

Föräldratyper

1. Bestämda föräldern (auktoritär föräldrastil)

Tycker det är viktigt att tallriken är tom innan barnet går från bordet. Föräldern bestämmer hur mycket och vad barnet ska äta och är väldigt restrektiv med ”skräpmat”, godis och annat barnet inte behöver. Det tas ingen särskild hänsyn till barnets preferenser vid matbordet. Ibland serveras något barnet gillar, ibland inte.

Typisk dialog:
Barnet: Jag gillar inte soppa!
Föräldern: Nähä, men du måste äta den ändå, annars blir det inga pannkakor.

Forskning visar att det här förhållningssättet kan leda till följande:

  • Barnet får inte öva på att känna igen sina hunger- och mättnadssignaler.
  • Barnet äter mindre frukt och grönsaker jämfört med barn vars föräldrar har ett mer avslappnat förhållningssätt (se typ 4).
  • Det är mer sannolikt att barnen är överviktiga eller underviktiga.
  • Barnen äter mer av den förbjudna maten när de väl får tillgång.
  • Barnen tycker inte mat är särskilt roligt, krånglar vid matbordet och äter långsamt.

2. Tillåtande föräldern (eftergiven föräldrastil)

Sätter inga tydliga gränser när det kommer till mat och ätande: Barnet bestämmer det mesta. Även om föräldern till en början svarar nej, inget godis idag, får barnet till slut ett ja om det tjatar tillräckligt länge. Barnet får småäta lite som det vill och får ofta bestämma menyn.

Typisk dialog:
Barnet: Jag gillar inte fisk!
Föräldern: Nä, nä. Finns det något annat du vill ha istället då?

Forskning visar att det här förhållningssättet kan leda till följande:

  • Barnen äter mer onyttig mat och godis, det vill säga barnets medfödda preferenser för sött och energirik, salt mat får styra alltför mycket.
  • Vissa studier visar att barnen väger mer, jämfört med barn vars föräldrar hjälper barnet att sätta gränser.

3. Den lite väl glömska föräldern (Oengagerad föräldrastil)

Saknar struktur och rutiner kring maten. Varken föräldern eller barnet vet när de kommer att äta nästa gång. Föräldern prioriterar inte mat särskilt högt, kanske själv glömmer att äta och därför också att ge barnet mat i tid. Kanske finns det inte heller så mycket att laga i kylen.

Typisk dialog:
Barnet: När ska vi äta? Vad blir det för mat?
Föräldern: Eh, mat? Det vet jag inte… Är du hungrig redan?

Forskning visar att det här förhållningssättet kan leda till följande:

  • Osäkerhet hos barnet.
  • Barnet kan bli väldigt fixerad vid mat.

4. Uppmuntrande föräldern (auktoritativ föräldrastil)

Litar på barnets egna förmågor vid bordet, men sätter också gränser där det behövs. Tillit och ramar präglar förhållningssättet. Föräldern bestämmer detaljerna om måltiden, när den ska serveras och vad det blir för mat, men barnet avgör vad och hur mycket barnet vill ha.

Typisk dialog:
Barnet: Jag gillar inte morot, det är äckligt!
Föräldern: Här säger vi inte att maten är äcklig – du behöver inte äta morot om du inte vill. Titta här istället! Det finns ju massor av annat att välja mellan på bordet.

Forskning visar att det här förhållningssättet kan leda till följande:

  • Barnet får hjälp att grunda bra matvanor och en sund relation till mat.
  • Barnet äter mer grönsaker och frukt.
  • Barnet känner sig trygg vid måltidssituationen.
  • Barnet löper mindre risk för övervikt, sannolikt eftersom barnet får följa sina hunger- och mättnadssignaler.

Jag vill inte lägga in något dömande i detta, utan man är helt enkelt olika som förälder. Däremot kan dessa beskrivningar vara till hjälp om man vill utveckla sin strategi vid matbordet.

12 tips vid matbordet

Så, nu är det äntligen dags för mina 12 tips på hur man får små barn att äta. Som jag beskriver i inledningen av detta inlägg är mina förhoppningar att de föräldrar som läser detta ska se det som inspiration snarare än pekpinnar. Alla tips kommer inte att funka för alla men jag tror att alla kan hitta något tips som kan hjälpa i denna lista.

Barn och mat

1. Skapa en bra stämning runt matbordet

En bra stämning runt matbordet är det som borde prioriteras högst. Detta är tiden på dagen då hela familjen är samlade och det är ett perfekt tillfälle att prata, skoja och ha lite tid tillsammans. Jag tror att de allra flesta vuxna kan dra sig till minnes ett tillfälle där man samlats med andra människor och känt en gemenskap kring matbordet. Det är positivt för alla om stunden runt matbordet kan vara härlig och att den inte präglas av negativitet.

Som förälder kan man visa själv att det är en positiv stund genom att själv äta maten, våga prova saker och prata med barnen. Försök att ha ett positivt förhållningssätt och göra måltiden till en lättsam stund i gemenskap. Då hjälper man barnet att få en sund och positiv inställning till mat.

2. Låt barnet välja och känna efter själv

Barn behöver få välja själva hur mycket det äter av det som ligger på tallriken. Det handlar dels om att barnet ska få våga prova saker i egen takt men också att lära barnet att lita på sina mättnadskänslor.

Att lita på ett barn som sitter och petar med maten kan vara svårt. När barnet vill gå från bordet efter att ha ätit fem ärtor är det lätt att försöka gå in och tvinga barnet att äta. Att lita på barnets egna mättnadskänslor ÄR supersvårt, men ändå viktigt för att barnet själv ska lära sig känna igen dem. Om fokus är att äta allt som lagts upp på tallriken eller så mycket som någon annan bestämt lär sig barnet att inte lyssna på sina mättnadskänslor. Istället lär barnet sig att överäta vilket inte heller är en bra förutsättning för bra matvanor.

Däremot kan man påminna barnet om att känna efter hur det känns i kroppen så att barnet verkligen känner efter istället för att gå när hen blir uttråkad.

3. Se till att alla sitter med vid bordet

Att vara tydlig med att barnet förväntas sitta med vid bordet är, enligt mig, ett rimligt krav som man kan stå fast vid utan att skapa negativitet. Barnet kan välja själv om det vill äta men att veta att de vuxna vill och uppskattar att de vill att man sitter vid bordet är att skapa goda förutsättningar kring maten.

Se också till att samma regler gäller för alla. Även vuxna förväntas sitta med vid bordet och komma till matbordet när maten är klar. Syftet behöver också vara tydligt: det är vår stund tillsammans och vi vuxna vill gärna att vi sitter tillsammans. När min son inte velat komma till matbordet har jag varit tydlig med ramarna och sagt något i stil med ”Du väljer själv om du vill äta, men jag vill att du sitter vid bordet tillsammans med mig.

Ibland är barn lite för inne i sin lek för att komma till matbordet när maten är klar, så en del barn kan behöva bli förvarnade i förväg så att de är redo att komma när det är dags. Jag brukar förvarna en stund innan med ”Nu är det inte så länge tills maten är klar” och några minuter innan säger jag ”Nu är det alldeles strax dags för mat, jag ropar på dig om en liten stund”. Då hinner barnet avsluta sin lek och bli redo för att gå till matbordet när maten är klar.

4. Se till att det alltid finns något som barnet gillar på bordet

Att prova nya saker är viktigt för att också lära sig att tycka om nya saker, men att sitta hungrig vid matbordet och inte ha något att äta är inte kul. Se till att det alltid finns något som barnet gillar på matbordet, t.ex. grönsaker eller andra tillbehör. Kanske har du gjort en supergod gryta som barnet inte smakar på alls, men nästa gång kanske barnet vågar smaka pyttelite. När grytan till slut går hem krävs inte alls lika många tillbehör och barnet kan äta en hel portion av det som nu är välbekant och gott för barnet.

Att se till att det alltid finns något som barnet gillar på bordet handlar även om tillit och trygghet. Det gör att måltiden blir mer förutsägbar för barnet och hen kan lita på att det kommer finnas något att äta.

5. Ställ fram tillbehör i små skålar och låt barnet ta själv

Denna punkt hänger ihop med punkt 4 och just denna punkt har många gånger varit räddningen för mig när min son inte velat äta. Jag ställer alltid fram flera olika tillbehör till maten så att det finns saker att välja på. Barn ogillar ofta när man blandar saker och då kan det vara bra att ställa fram saker utan att blanda dem.

Om de vuxna äter en sallad till maten kan det finnas små skålar med tomat, gurka och sallad på sidan om – en sak i vardera skål! Om jag gjort en gryta brukar jag till och med ha grönsaker och/eller bönor var för sig på sidan om. Ofta faller det på såsen så samma innehåll som i grytan men var för sig utan sås kan fungera bra.

Som vuxen kan det vara frustrerande när barnet bara äter tillbehör och inte den välkomponerade, näringsrika rätt som man lagat. Men det är ändå bättre att barnet får i sig lite grönsaker, frön eller liknande än ingenting alls. Se till att tillbehören är nyttiga och innehåller näring. Det ska vara mat snarare än snacks (se mina tips längst ned i inlägget). Barnet kanske komponerar en helt annan måltid än man tänkt sig, men det är okej. Såhär kan det se ut hemma hos oss:

Barn och mat
Ingen sås eller gratäng, men ett lass med nötter och frön, majs och lite broccoli till biffen.

6. Utnyttja hungern

Hungriga barn äter mer, så utnyttja hungerkänslorna. Se till att det gått tillräckligt lång tid sen senaste måltiden och småät inte innan middagen. Det kanske inte kommer få barnet att äta vad som helst, men det ger i alla fall vind i seglen så att det kan gå ner lite mer.

7. Prata om maten på ett neutralt sätt

Vad man ska säga om mat är lite omdiskuterat. Ska man t.ex. berätta att viss mat är onyttig eller ska man vara neutral till allt? Exakt hur mycket man vill säga väljer man själv, men det är viktigt att försöka vara så neutral som möjligt när man pratar om mat. Man kan säga att man äter mat både för att det är gott och för att det är bra för att kroppen ska fungera som den ska, utan att lägga in speciellt mycket värdering i det.

Ibland behövs inga ord utan det får tala för sig själv att måltiderna alltid har grönsaker medan man bara äter godis på lördagar. Barnet kommer att förstå att man inte behöver äta godis varje dag bara genom att man inte serverar det varje dag.

8. Aldrig muta, tjata och pressa

Det är så lätt att börja pressa och tjata litegrann, men här gäller det verkligen att lägga band på sig som förälder. Man gör sig själv en björntjänst om man tjatar, pressar eller mutar kring mat. Om det hjälper kommer det bara att hjälpa för stunden så här gäller det att ha ett mer långsiktigt tänk.

Det är bra om barnet äter idag, men det är desto viktigare att barnet får i sig näring på längre sikt och att barnet får ett sund förhållande till mat.

9. Positiv förstärkning

Barnet kladdar. Äter med händerna. Leker med maten. Smakar bara en knivsudd med såsen och vägrar sedan äta mer. Att korrigera barnet för mycket kan tyvärr leda till att barnet gör det oönskade beteendet ännu mer. Barn kan inte se skillnad på positiv och negativ uppmärksamhet. När man kastar mat i golvet och föräldern tittar på en och säger nej har man fått uppmärksamhet. Punkt. För att få uppmärksamhet kastar man helt enkelt mat på golvet igen. Så enkelt är det att få sin förälders uppmärksamhet!

Positiv förstärkning är bra vid matbordet. Man ska inte acceptera vilket beteende som helst men passa på att försöka fokusera på det som är positivt genom att säga t.ex. ”Vad modig du är som vågade smaka!”, ”Oj, vad bra du är på att äta med gaffeln!” eller ”Vad mysigt att sitta här tillsammans med dig”. Allra bäst funkar det om man gör det i förebyggande syfte!

10. Uppmuntra barnet till att våga smaka

Att tjata och pressa är alltså inte en bra taktik, men att uppmuntra och prata positivt om maten kan fungera. Fråga barnet om hen kan gissa vad som är i såsen eller påpeka att det finns något som barnet gillar i grytan, t.ex. ”Titta, detta är ju en bit potatis!”.

Att poängtera att man inte vet hur det smakar innan man provat kan också vara bra, men det är viktigt att inte göra det till tjat. Om barnet vågat prova smaka något som hen inte ville äta först kan det också vara värt att påminna om vid ett senare tillfälle, t.ex. ”Kommer du ihåg att du inte ville smaka sötpotatis först men sen tyckte du det var jättegott. Vad tokigt!”.

11. Var försiktig med kvällsmackan

Okej, missförstå mig inte här. Inget barn ska behöva somna hungrigt. Om kvällsmål är en rutin blir det dock enklare för barnet att hoppa middagen, speciellt om kvällsmålet är mindre nyttigt. För vem vill inte hoppa över en middag man inte gillar och istället få äta mackor eller sötad yoghurt med müsli på kvällen? Jag säger inte att man ska skippa kvällsmålet helt, men följ det inte heller slaviskt. Det finns inte alltid en poäng med att äta innan läggdags och då kan man faktiskt hoppa över det.

Hos oss har vi ingen kvällsmålsrutin. Ibland kan min son få en frukt, lite nötter eller russin efter middagen men det är faktiskt sällan han varit hungrig efter middagen och behövt äta mer. Om det sker kan det snarare vara klokt att ta fram rester från middagen eller ge lite grönsaker till barnet. Eller varför inte ett kokt ägg? Det är gott, men barnet kanske inte blir lika angeläget om att hoppa middagen för att ha mer plats senare på kvällen.

12. Låt barnet vara med och laga, lägga upp eller duka

Slutligen, försök uppmuntra barnet till att vara med och laga maten. Kanske är det svårt att få barnet att vara med längre stunder men att vispa eller hälla några saker i en skål kan vara kul. Då kan man, under måltiden, prata om det man lagt i maten. Att peka på en morotsbit och påpeka att det är morötterna som barnet hällde i grytan kan ha en bra effekt på barnet. Då visar sig stoltheten över att ha hjälpt till och kanske, kanske kan barnet tänka sig att smaka litegrann.

Vissa barn gillar att lägga upp mat eller hjälpa till att duka, vilket också är ett utmärkt sätt att involvera barnet i matlagningen och att skapa förutsättningar till ett sunt förhållningssätt till mat.

Mat för barn

Smarta tillbehör till maten

Som jag nämnde i tipsen kan det vara bra att ha smarta tillbehör i små skålar på matbordet. Här har jag samlat en lista med tips:

  • Fröer, t.ex. pumpafrön, solrosfrön, sesamfrön
  • Kokt broccoli eller blomkål
  • Riven morot
  • Gröna ärtor
  • Majs
  • Gurka, tomat eller paprika
  • Avokado
  • Rädisor
  • Sugar snaps
  • Blandade bönor
  • Kokt quinoa
  • Små bitar av ost, t.ex. fetaost eller mozzarella
  • Hushållsost i rullar
  • Pesto
  • Fröknäcke
  • Kokt rödbeta
  • Sötpotatischips (hemmagjorda)
  • Grönkålschips (hemmagjorda)
  • Hummus eller baba ganoush
  • Gräddfil eller creme fraiche
  • Råa eller stekta champinjoner i skivor
  • Tunna skivor av zucchini stekta i olivolja
  • Sallad
  • Kall currysås
  • Tahini
  • Smör blandat med örter
Barn och mat

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckningar för livsmedel – att tänka på

Jag har tidigare skrivit ett inlägg, eller en liten guide, till hur man läser innehållsförteckningar för livsmedel. Jag får ibland lite frågor kring det så jag tänkte att jag ska ta en repetition på detta. Det är viktigt att kunna förstå dem för att få full koll över vad man stoppar i sig. Många varor innehållet mycket socker eller e-ämnen och det kan man upptäcka genom att läsa noga på innehållsförteckningarna.

Jag lägger rätt mycket fokus på hur man hittar socker i innehållsförteckningar, men det är också bra att veta detta om man vill hålla koll på e-nummer eller om man vill köpa produkter som är fria från en viss allergen.

Ingrediensförteckning

Innehållsförteckningen, egentligen kallad ingrediensförteckningen, är en lista med alla ingredienser i ett livsmedel. Ingredienserna ska stå i fallande ordning, d.v.s. att det varan innehåller mest av står först. Det som kommer därefter är det som det finns näst mest av o.s.v. De exakta mängderna behöver inte anges. Om ett livsmedel innehåller något som det är vanligt att vara allergisk mot måste det tydligt framgå. Det är vanligt att man markerar allergenerna med fetstil i listan.

Näringsdeklaration

Näringsdeklarationen är än så länge frivillig, men den kommer att bli obligatorisk för färdigförpackade livsmedel från och med den 13 december 2016 (med vissa undantag). En näringsdeklaration anger energi- och näringsinnehåll för ett livsmedel. Man brukar ofta ange per 100 g / 100 ml i en näringsdeklaration. Vissa tillverkare anger också näringsinnehållet per portion, om det är något som är portionsförpackat (t.ex. en bar, en läsk/juice eller liknande).

I näringsdeklarationen listas energivärdet i både kilojoule (kJ) och i kilokalorier (kcal), protein, fett, mättat fett,  kolhydrater, sockerarter och salt.

Att tänka på

Här är några punkter som är bra att tänka på:

  1. Allt specificeras i storleksordning – Det som står först i en innehållsförteckning är också det som det finns mest utav i en vara. Det som kommer därefter är det som det finns näst mest av osv. Det kan vara svårt att avgöra hur mycket det finns av varje ingrediens om det inte står angivet iinnehållsförteckningen.
  2. Ibland ser det bättre ut än vad det är –Det är inte säkert att det finns mycket mer av den ingrediens som står först i innehållsförteckningar. Om kött står först i innehållsförteckningen för en korv kan det ändå vara en låg köttmängd p.g.a. att det finns många utfyllnadsprodukter.
  3. Sockerarter och tillsatt socker är inte samma sak – I näringsdeklarationer brukar man ange mängden sockerarter och det avser socker från både frukt, bär och mjölk men även tillsatt socker. Det kan vara svårt att avgöra hur stor andel av sockerarterna som är tillsatt socker.
  4. Socker på flera ställen – Socker kan förekomma flera gånger i en innehållsförteckning men med olika namn. Det finns mängder av namn på socker, nämligen. Här gäller det att se upp!
  5. Det kanske inte låter så mycket – Sätt alltid det som står i en innehållsförteckning i relation till hur mycket du kommer att äta. Om det är t.ex. 10 g socker per 100 g blir det rätt mycket om du stoppar i dig 250 gram av livsmedlet. Om du däremot äter 20 g är det inte lika illa.
  6. Sött är alltid sötat på något sätt – När det står ”utan tillsatt socker” kan det istället innehålla sötningsmedel. Allt som smakar sött måste sötas på något sätt. Att något är sött och gott men är helt utan socker eller sötningsmedel är helt enkelt för bra för att vara sant.
  7. E-ämnen anges inte alltid med sitt nummer – Det är många som försöker undvika e-ämnen, men det räcker inte att leta efter ingredienser som heter något i stil med ”E XXX”, utan ibland skriver man ut namnet på e-ämnen. Ett exempel är att E 330 som ibland heter citronsyra eller E 951 som oftast benämns som aspartam. Om det förekommer något konstigt som du inte vet vad det är i en innehållsförteckning är det bästa att kolla upp det. Alla e-ämnen är inte lika dåliga medan det kan vara väldigt viktigt att undvika andra.

Läs gärna mitt mer detaljerade inlägg om hur man läser innehållsförteckningar, så får du veta mer!

Läs mer

Indisk daal

Indisk Daal – en riktig familjefavorit

Idag tänkte jag tipsa om en rätt som har blivit en riktig familjefavorit hemma hos oss. Det är inte mitt eget recept och bilderna jag tog i all hast när vi lagade det igår blev rätt suddiga (skämsbilder, enligt mig), men ibland måste man ju gå emot sina principer litegrann.

Jag äter nästan aldrig bönor eller linser men just den här rätten blir ett undantag eftersom den är så god. Sonen tycker det är jättegott och jag tycker det är bra för honom att prova på olika typer av kryddningar så att man inte snöar in sig på samma smaker hela tiden. Hos oss är detta en rätt som alla i familjen uppskattar väldigt mycket!

Det recept jag använder kommer från Tasteline och ger en mild men ändå smakrik Daal – perfekt när man har en liten som är känsligt för starka smaker. Jag serverar Daal med mycket koriander och en klick creme fraiche.

Så om du äter linser och vill laga något vegetariskt med spännande smaker är detta mitt middagstips till dig. Supergott!

Indisk daal

Läs mer

Minska matsvinnet

11 tips för att minska matsvinnet

Enligt Statistiska Centralbyrån kastar vi ungefär en halv miljon ton mat i Sverige varje år och del största delen av detta matsvinn står faktiskt hushållen för. Varför slängs det så mycket mat, egentligen?

Jag upplever det som att det är många som har uppfattningen om att man inte bör slänga mat, men samtidigt anser de att de behöver bli bättre på att ta tillvara på maten så att det inte blir så mycket svinn. Jag tror att nästan varje person kan göra något för att bli lite bättre på att inte kasta mat.

Själv var jag hyfsat duktig på det ett tag, men nu har vi plötsligt kommit ur fas hemma och jag märker att vi börjat slänga mer mat igen. Vi slänger såklart inte mat som är fräsch och ätbar, men det blir så lätt att det man har i kylen glöms bort och ligger och ruttnar längst inne i något hörn. Jag tänkte försöka bättra mig på den punkten och har därför sammanställt lite tips på hur man kan göra för att minska matsvinnet i sitt hushåll.

Varför ska man minska på matsvinnet?

Anledningen till varför man bör minska på matsvinnet kanske egentligen är rätt uppenbar: det har en stor miljöpåverkan att mat ska produceras bara för att senare eldas upp (eller i bästa fall komposteras). Riktigt onödigt och dåligt för miljön!

Dessutom finns det en ekonomisk aspekt i det hela. Att köpa hem en massa mat som man sedan kastar ger onödiga kostnader. När man blir bättre på att ta tillvara på all mat man köper minskar också matkostnaderna.

Ecologically_grown_vegetables

Mina 11 tips för att minska på matsvinnet

Detta är mina tips för att minska matsvinnet som jag tycker har funkat ganska bra förut. Jag kommer själv att fokusera mer på detta igen så jag hoppas att även du är med!

1. Miniinventering av kylskåpet – varje dag

Det första man bör göra om man kastar mycket mat är att se till att man inventerar kylskåpet. Då gäller det att göra det varje dag! Det räcker med en liten inventering där man kollar lite snabbt vad som är på väg att bli dåligt snart. Finns det kanske något som står undangömt längst bak som behöver ätas upp snart? Se till att ställa det som behöver ätas snart längst fram och det som klarar sig längre lite längre bak på hyllorna.

Om det är färdiglagad mat som håller på att bli dålig kan man antingen frysa in det eller så får man se till att äta det så snart som möjligt. Vi brukar äta lite gamla rester tillsammans med nylagad mat ibland om det är det som krävs för att det ska bli uppätet. Då blir det kanske lite extra över av den nya maten så att man får en matlåda extra eller kanske inte ens behöver laga middag dagen efter.

Planera nästa dags matlagning efter de råvaror som snart blir dåliga. Finns det många olika grönsaker och andra livsmedel som behöver ätas snarast? Gör pyttipanna! Eller en god gryta. Eller varför inte passa på att tillaga dem och frysa in så det finns fler matlådor till nästa vecka?

Plastfri matförvaring

Snyggt och prydligt med det som har kortast datum längst fram!

2. Låt inte suget styra

Är du inte sugen på de tråkiga resterna du har kvar i kylen? Känner du inte för att laga något med köttfärs bara för att den går ut imorgon? Planera bättre nästa gång!

Om man handlar mindre mängder åt gånger finns utrymme för spontanitet, men att låta sug gå före vad man har som behöver ätas upp bidrar till mer svinn. Kanske kan det också vara bra att gå och sukta efter det man är sugen på en dag extra så att det blir extra gott?

3. Köp storpack bara när du behöver

Att köpa storpack för att tjäna pengar i längden kan låta lockande, men det är faktiskt mindre ekonomiskt att göra det om man ändå kastar en del av innehållet. Köp det du vet att du kommer att äta upp. Var förnuftig och lockas inte av jämförspriset om förpackningen har en storlek ditt hushåll inte klarar av att konsumera innan det blivit gammalt.

4. Titta inte bara på bäst-före-datum

Bäst-före-datum indikerar hur länge tillverkare anser att ett livsmedel är som bäst. Det betyder inte att det inte går att äta livsmedlet efter bäst före-datumet. Många livsmedel går att äta långt därefter så det gäller att lukta och smaka för att själv avgöra om det är ätbart eller inte. Om det ser fräscht ut och inte luktar eller smakar konstigt är det förmodligen ätbart.

Om livsmedelet är märkt med ”sista förbrukningsdag” är det däremot mer känsligt och kan ofta ha blivit dåligt efter att det datumet passerat. För känsliga livsmedel är det viktigare att hålla koll på datumet och försöka tillaga eller frysa in innan det passerat. Rå köttfärs, fisk eller kyckling är exempel på livsmedel som är mer känsliga.

5. Två restdagar varje vecka

Det blir ofta mat över och därför kan det vara bra att planera in att äta rester en eller två dagar per vecka. Om man inte har hela portioner över går det utmärkt att blanda från olika rätter och äta tillsammans som en liten buffé. Ibland funkar ett tillbehör man inte ätit upp perfekt till en annan rätt. Det går också utmärkt att göra omelett eller paj med rester i.

Tacopaj med sötpotatisbotten

Exempel på middag man kan göra av rester: tacopaj på resterna från gårdagens tacos med sötpotatis som botten och lite färdigriven ost från frysen. Receptet hittar du här.

6. Genomskinliga behållare för rester

Genomskinliga behållare är perfekta för mat i både kyl och frys. Då är det enklare att få en överblick över vad man har att tillgå. Om man har många olika burkar som inte är genomskinliga är det lätt att glömma vad som finns i varje burk och saker kan då bli dåliga. Då är även miniinventeringen av kylskåpet varje dag extra viktig!

7. Förvara maten på rätt sätt

Läs på lite om hur du förvarar maten på bästa sätt. Vissa frukter släpper ifrån sig etylengas vilket gör att andra frukter och grönsaker mognar snabbare. Det kan vara bra ifall det är önskvärt, men i annat fall kan det leda till att frukter och grönsaker blir dåliga snabbare. Förvara därför t.ex. äpplen och melon för sig.

Många grönsaker tål inte kyla speciellt bra, så de ska inte förvaras längst ner i kylen där det är som kallast. Exempelvis basilika ska inte alls förvaras i kylskåpet då den vissnar snabbare då. Även lök bör förvaras på annan plats än kylskåpet då den snabbt blir möglig där. Den trivs bäst på en sval och torr plats.

Detta var några exempel på vad man lätt missar när det kommer till förvaring av livsmedel. Mer information finns att leta upp på nätet!

8. Märk rester med datum

Att märka burkar och skålar som innehåller rester med datum är också ett smart trick. Det är svårt att hålla reda på hur gammal matresterna är, så ett datum på en bit frystejp gör att man slipper grubbla över detta.

Antingen kan man märka med det datum man tror att det kommer att gå ut, men jag tycker det är smartast att märka med det datum maten lagades. Gör som du tycker passar bäst, men håll dig till ett system!

9. Använd frysen

Precis som rubriken säger: om du inte är bra på att frysa in saker, se till att bli det! Här är lite förslag på saker som går att frysa in om man inte hinner använda dem innan de blir dåliga:

  • Frukt (bara att skära i bitar och använda till smoothie)
  • Kokosmjölk (ta fram och använd i matlagningen)
  • Ost (en bit fetaost eller riven ost som ska användas till matlagning klarar sig fint i frysen)
  • Örter (en kruka basilika som snart vissnar hackas enkelt upp och förvaras i en burk i frysen)
  • Avokado (varför inte? det går ju att köpa fryst avokado nu för tiden)
  • Hackad lök
  • Ägg (inte hela ägg, men vispat ägg går bra att frysa – perfekt till omelett eller äggstanning)

Jag vet, många saknar frys eller har en liten frys (det har vi), men då betyder det att man får vara ännu mer noggrann med att använda upp de färska livsmedel man köpt innan de börjar bli dåliga. Om en liten frys är problemet får man se till att äta upp det som finns där med jämna mellanrum. En frystömnig kan resultera i flera spännande middagar!

10. Köp nästan gammal mat

Det går också att hjälpa till att minska på matsvinnet bortanför hemmet. I matbutiker säljs ofta saker till lägre pris om de snart går ut. Det är ett perfekt tillfälle att spara lite pengar, men tänk på att köpa bara om du vet att du kommer att använda det.

Allt som går att frysa kan egentligen vara värt att köpa om det är på väg att gå ut. Din vinst är att du sparar pengar! Vi köper ofta köttfärs dagen innan den går ut och fryser in den när vi kommer hem. Även ost är perfekt att riva och frysa in. Eller varför inte planera dagens matlagning efter de varor butiken har till nedsatt pris just idag?

Det är lätt att butikerna missar enstaka varor som håller på att bli dåliga, så om du hittar något som går ut samma dag eller kanske redan gått ut går det alltid att fråga i kassan om man kan få den varan till ett lägre pris. Butikerna blir gärna av med mat som de annars inte kan sälja så förhoppningsvis säger de ja! Se upp med fisk, köttfärs och kyckling som gått ut bara.

11. Använd blast och stammar

Använd alla delar av grönsakerna i maten. Det finns många grönsaker där man kan använda blast och stammar utan att man kanske egentligen tänker på det. Stammarna från broccoli och blomkål går utmärkt att använda och de är även riktigt goda.

Om man inte vill äta stammar och blast på en gång går det bra att spara dem i kylen eller frysen och göra buljong när man fått tillräckligt många småbitar. Blast och ändbitar från lök, purjolök, fänkål (fänkålsdill), sparris och broccoli kan bli en väldigt välsmakande buljong.

Blast från blomkål blir goda i en broccoli- och blomkålssoppa eller i en paj. Det går att göra pesto på morotsblast eller rädisblast. Rödbetsblad går att fräsa i smör och äta som de är. Fler exempel finns att hitta hos Landleys kök, men kom ihåg att läsa på först för att se vilka delar av grönsaker man ska undvika att äta.

Minska matsvinnet

Det var alla tips jag hade just nu! Jag hoppas det kan leda till lite mindre matsvinn. Om du redan gör allt detta finns det ännu mer tips på nätet, och som sagt, jag tror alla kan göra någon liten förändring för att minska sitt matsvinn. Då gör man gott både för miljön och sin egen plånbok!

Läs mer

Pannkakor med färska blåbär och grädde

Gluten- och mjölkfria pannkakor med nyplockade blåbär

Idag tog jag en liten tur ut i skogen och plockade blåbär inför kvällens middag. Jag hade med min 2-åring, så tiden var knapp (han tröttnar rätt fort), men det var så fullt med bär att det gick väldigt snabbt att plocka den mängd blåbär jag behövde. Väl hemma gjorde jag pannkakor som vi åt tillsammans med de färska blåbären och grädde.

När jag var liten gjorde min mamma blåbärspannkaka, alltså pannkakor som var fyllda med blåbär och socker. Jag provade även att göra några sådana idag, utan socker, men det blev nästan godare med färska bär på sidan.

Jag använder ett recept från Kungsörnen (se nedan) för att göra pannkakor som är fria från både mjölk och gluten. Idag använde jag mandelmjölk istället för vanlig mjölk, men det hade nog blivit godare med kokosmjölk.

Pannkakor med färska blåbär och grädde

Pannkakor med färska blåbär och grädde

Pannkakor, ca 12-15 st:

  • 2,5 dl bovetemjöl
  • 6 dl mandelmjölk
  • 4 ägg
  • 1 nypa salt
  • smör eller kokosolja till stekning

Gör såhär:

  1. Vispa hälften av mjölken, allt mjöl och salt till en jämn smet.
  2. Blanda i ägg och resten av mjölken. Vispa till en jämn smet och låt stå i kylen en stund.
  3. Grädda i smör eller kokosolja i stekpannan.

När jag fyllde pannkakorna stekte jag dem på ena sidan, la på ett par matskedar blåbär och lite kokosflingor i mitten och vek in kanterna när smeten hade stelnat på sidan som var uppåt. Då blir blåbären lite mer mosiga och ”smälter in” i pannkakan. Gott!

Pannkakor med färska blåbär och grädde

Läs mer

Zoodles

Zoodles (zucchinipasta)

Inlägget innehåller annonslänkar. Läs mer.

Zucchinipasta, även kallat zoodles, är ett roligt och enkelt sätt att ersätta olika typer av pasta. Det är väldigt populärt hos personer som äter lågkolhydratkost, men det är samtidigt ett smart sätt att få i sig mer grönsaker även om man faktiskt äter pasta vanligtvis.

Som namnet antyder är zoodles gjorda på helt vanligt zucchini. Det är därmed naturligt glutenfritt, oprocesserat och rikt på näring. Det går att göra till olika former beroende på vilken typ av pastarätt man vill imitera.

Och den viktigaste fördelen av dem alla: det blir jättegott!

Zoodles

Vad behöver man?

För att göra zoodles behöver man något av följande:

Så det är bara att välja det verktyg man tycker passar bäst eller det man har hemma. Jag började med osthyvel men använder nu mandolin (som jag inte hade förut).

Hur gör man?

1. Strimla

Om man använder en spiralizer är det enkelt att strimla nudlarna med den och med en mandolin går det att göra avlånga strimlor, s.k. julienne. Om man inte har någon av dessa går det bra att skiva en zucchini med hjälp av en osthyvel och sedan skära skivorna i smalare strimlor med en kniv. Det blir då lite mer tagliatelle-stuk på zucchinipastan. Det kan vara ett bra sätt att börja på om man bara vill prova på att göra zoodles men saknar annat verktyg.

Om man ska göra lasagne går det utmärkt att använda zucchini istället för lasagneplattor. Då behöver man bara skiva zucchinin i tunna skivor med hjälp av en osthyvel eller mandolin.

2. Lägg i kokande vatten

Att tillaga zoodles går fort! Jag brukar koka upp lättsaltat vatten och lägga ner mina zoodles i ungefär 1 minut. Därefter häller jag dem direkt i ett durkslag så att de inte tillagas för länge och blir mosiga.

3. Klart

Så enkelt är det! Det går ju till och med snabbare att tillaga än vanlig pasta. 🙂

Vad kan man göra?

Det går att göra i stort sett vilka pastarätter som helst med zucchini. Här är några exempel (klicka på bilderna för att komma till recepten):

Zucchinipasta med avokadopesto och fetaostfyllda köttbullar

Zucchinipasta med avokadopesto och fetaostfyllda köttbullar

Zucchinipasta med vitlöksfrästa räkor

Zucchinipasta med vitlöksfrästa räkor, coctailtomat och spenat

Asiatisk fisksoppa med zucchininudlar

Asiatisk fisksoppa med zucchininudlar

Zucchinilasagne Paleo

Zucchinilasagne

Zucchiniravioli med kalkon och spenat

Zucchiniravioli med kalkon och spenat

Köttfärssås med morots- och zucchinispaghetti

Köttfärssås med morots- och zucchinispaghetti

Läs mer

3-ratters middag

Måndagslyx med en smakrik och god trerättersmiddag

Ibland brukar jag och min sambo laga trerättersmiddag hemma som vi äter efter att sonen har somnat. Nu var det ett tag sedan vi gjorde det och eftersom vi har semester nu bestämde vi oss för att ha lite måndagslyx igår. Vi gjorde en trerättersmiddag som var utomordentligt god.

Menyn bestod av följande rätter:

  • Förrätt: Squashplättar med räkor, sikrom och citon- och dillmajonnäs
  • Huvudrätt: Vildsvin med blomkål- och parmesanpuré, shiitakesvamp, smörkokt rölök, rödvinssås och färska hallon
  • Efterrätt: Chokladmousse med lakrits, hallon- och bananglass och vispad grädde

Squashplättar

Squashplättar med räkor, sikrom och citon- och dillmajonnäs

Vildsvin med blomkåls- och parmesanpuré

Vildsvin med blomkål- och parmesanpuré, shiitakesvamp, smörkokt rölök, rödvinssås och färska hallon

Chokladmousse med hallonglass och grädde

Chokladmousse med lakrits, hallon- och bananglass och vispad grädde

Jag kan verkligen rekommendera denna meny till en middagsbjudning – eller om man bara vill ha lite lyx på tumanhand. Alla rätterna är lågkolhydratsrätter, men de funkar jättebra även om man är van med en mer kolhydratsrik kost (tycker jag i alla fall).

Detta var nog faktiskt första gången jag smakade vildsvinskött och jag tyckte det var gott. Det var lite viltsmak på det, men annars lite mer likt griskött. Det passade utmärkt med parmesan och svamp till så jag tycker Tjockkocken (som receptet på huvudrätter kommer ifrån) har komponerat en superbra rätt!

Recept

Recepten kommer från lite olika håll och här nedan har jag sammanställt varifrån de kommer.

Squashplättar med räkor, sikrom och citon- och dillmajonnäs

Squashplättar med räkor och rom kommer från 56kilo, men jag serverade med sikrom istället för stenbitsrom och citron- och dillmajonnäs istället för crème fraiche. Citon- och dillmajonnäs gör jag genom att tillsätta lite rivet citronskal och hackad dill i vanlig majonnäs.

Squashplättar

Vildsvin med blomkål- och parmesanpuré, shiitakesvamp, smörkokt rölök, rödvinssås och färska hallon

Denna rätt hittade jag hos Tjockkocken. Hon hade använt smörkokt knipplök, men jag tog bara rödlök istället. Jag gjorde också en rödvinssås till som kommer från LCHF Recept.

Vildsvin med blomkåls- och parmesanpuré

Chokladmousse med lakrits, hallon- och bananglass och vispad grädde

Receptet på chokladmousse kommer från Sannas matbok av Sanna Ehdin och innehåller ägg, grädde, mörk choklad m.m. Jag smaksatte den med lite lakritspulver för att få en mild smak av lakrits.

Hallon- och bananglassen gjorde jag genom att mixa en banan med ca. 75 g frysta hallon. Jag vispade sedan grädde och toppade med den samt riven choklad, bipollen och ett färskt hallon.

Jag serverade denna fina efterrätt i champangeglas, men det är inte att rekommendera. Chokladmoussen är stark och smakrik så när man kommer till den vill man definitivt ha kvar lite grädde och glass att äta tillsammans med moussen.

Chokladmousse med hallonglass och grädde

Smaklig måltid!

Läs mer