Innehållsförteckning

Innehållsförteckningar för livsmedel – att tänka på

Jag har tidigare skrivit ett inlägg, eller en liten guide, till hur man läser innehållsförteckningar för livsmedel. Jag får ibland lite frågor kring det så jag tänkte att jag ska ta en repetition på detta. Det är viktigt att kunna förstå dem för att få full koll över vad man stoppar i sig. Många varor innehållet mycket socker eller e-ämnen och det kan man upptäcka genom att läsa noga på innehållsförteckningarna.

Jag lägger rätt mycket fokus på hur man hittar socker i innehållsförteckningar, men det är också bra att veta detta om man vill hålla koll på e-nummer eller om man vill köpa produkter som är fria från en viss allergen.

Ingrediensförteckning

Innehållsförteckningen, egentligen kallad ingrediensförteckningen, är en lista med alla ingredienser i ett livsmedel. Ingredienserna ska stå i fallande ordning, d.v.s. att det varan innehåller mest av står först. Det som kommer därefter är det som det finns näst mest av o.s.v. De exakta mängderna behöver inte anges. Om ett livsmedel innehåller något som det är vanligt att vara allergisk mot måste det tydligt framgå. Det är vanligt att man markerar allergenerna med fetstil i listan.

Näringsdeklaration

Näringsdeklarationen är än så länge frivillig, men den kommer att bli obligatorisk för färdigförpackade livsmedel från och med den 13 december 2016 (med vissa undantag). En näringsdeklaration anger energi- och näringsinnehåll för ett livsmedel. Man brukar ofta ange per 100 g / 100 ml i en näringsdeklaration. Vissa tillverkare anger också näringsinnehållet per portion, om det är något som är portionsförpackat (t.ex. en bar, en läsk/juice eller liknande).

I näringsdeklarationen listas energivärdet i både kilojoule (kJ) och i kilokalorier (kcal), protein, fett, mättat fett,  kolhydrater, sockerarter och salt.

Att tänka på

Här är några punkter som är bra att tänka på:

  1. Allt specificeras i storleksordning – Det som står först i en innehållsförteckning är också det som det finns mest utav i en vara. Det som kommer därefter är det som det finns näst mest av osv. Det kan vara svårt att avgöra hur mycket det finns av varje ingrediens om det inte står angivet iinnehållsförteckningen.
  2. Ibland ser det bättre ut än vad det är –Det är inte säkert att det finns mycket mer av den ingrediens som står först i innehållsförteckningar. Om kött står först i innehållsförteckningen för en korv kan det ändå vara en låg köttmängd p.g.a. att det finns många utfyllnadsprodukter.
  3. Sockerarter och tillsatt socker är inte samma sak – I näringsdeklarationer brukar man ange mängden sockerarter och det avser socker från både frukt, bär och mjölk men även tillsatt socker. Det kan vara svårt att avgöra hur stor andel av sockerarterna som är tillsatt socker.
  4. Socker på flera ställen – Socker kan förekomma flera gånger i en innehållsförteckning men med olika namn. Det finns mängder av namn på socker, nämligen. Här gäller det att se upp!
  5. Det kanske inte låter så mycket – Sätt alltid det som står i en innehållsförteckning i relation till hur mycket du kommer att äta. Om det är t.ex. 10 g socker per 100 g blir det rätt mycket om du stoppar i dig 250 gram av livsmedlet. Om du däremot äter 20 g är det inte lika illa.
  6. Sött är alltid sötat på något sätt – När det står ”utan tillsatt socker” kan det istället innehålla sötningsmedel. Allt som smakar sött måste sötas på något sätt. Att något är sött och gott men är helt utan socker eller sötningsmedel är helt enkelt för bra för att vara sant.
  7. E-ämnen anges inte alltid med sitt nummer – Det är många som försöker undvika e-ämnen, men det räcker inte att leta efter ingredienser som heter något i stil med ”E XXX”, utan ibland skriver man ut namnet på e-ämnen. Ett exempel är att E 330 som ibland heter citronsyra eller E 951 som oftast benämns som aspartam. Om det förekommer något konstigt som du inte vet vad det är i en innehållsförteckning är det bästa att kolla upp det. Alla e-ämnen är inte lika dåliga medan det kan vara väldigt viktigt att undvika andra.

Läs gärna mitt mer detaljerade inlägg om hur man läser innehållsförteckningar, så får du veta mer!

Läs mer

Hemmagjorda kryddblandningar: tacokrydda, tandoori och grillkrydda.

Hemmagjorda kryddblandningar – ekologiskt och utan tillsatser

Många kryddblandningar innehåller väldigt många saker som man kanske inte vill ha i sin mat. Jag gillar att ha tacokrydda, tandoori och grillrydda i maten ibland, men om man börjar titta på innehållsförteckningarna för dessa kryddor ser det inte så trevligt ut. Tacokrydda innehåller ofta socker, potatisstärkelse, färgämne, citronsyra och maltodextrin. Tandoorikrydda innehåller socker, färgämne och citronsyra och i grillkryddan hittar man slutligen klumpförebyggande medel och jästextrakt. Jag vill bara ha så rena kryddor som möjligt i min mat, så jag tycker det här är onödigt.

Därför gör jag egna, hemmagjorda kryddblandningar och här är de recept jag har provat använda för just tacokrydda, tandoori och grillkrydda. Det går på någon minut att blanda ihop kryddorna och sedan förvarar jag dem i burkar så att de är redo att användas när det är dags för matlagning.

Hemmagjorda kryddblandningar: tacokrydda, tandoori och grillkrydda.

 

Tacokrydda

Jag gjorde dubbel sats av Ulrika Davidssons tacokrydda, vilket blev ca 6 msk färdig krydda.

  • 1 tsk salt
  • 4 tsk chilipulver
  • 4 tsk paprikapulver
  • 2 tsk vitlökspulver
  • 2 tsk lökpulver
  • 2 tsk spiskummin
  • 4 krm cayennepeppar

Tandoorikrydda

Jag utgick från recept i Charlotte Perellis Kickstart – i form på 4 veckor, men tillsatte lite vitlökskrydda:

  • 2 tsk spiskummin
  • 2 tsk curry
  • 2 tsk paprikapulver
  • 4 nypor cayennepeppar
  • 1 tsk salt
  • 1 tsk kryddpeppar
  • 1 tsk vitlökspulver
  • 1/2 tsk äkta kanel
  • 1/2 tsk koriander
  • 1/2 tsk kardemumma

Grillkrydda

Jag gjorde denna grillkrydda.

  • 1 msk svartpeppar
  • 1 msk salt
  • 1 tsk vitlökspulver
  • 1/2 tsk cayennepeppar
  • 1 msk paprikapulver
  • 1 tsk timjan
  • 1 tsk spiskummin

Jag använder ekologiska kryddor i den utsträckning jag kan, så det här blir ett mycket bättre alternativ än många av de färdiga kryddblandningarna som finns att köpa. Om man ändå vill köpa färdiga blandningar har det börjat dyka upp allt fler alternativ som är utan onödiga tillsatser och socker, men det krävs ofta att man handlar i en välsorterad butik för att de ska gå att få tag på. För att slippa detektivarbetet i att hitta butiker som säljer bra alternativ föredrar jag hemmagjorda kryddblandningar.

Läs mer