Ekologiska märkningar

Ekologiska märkningar – att välja rätt livsmedel

Jag har märkt på olika forum och på Facebook att förvirringen kring eko och olika märkningar är stor. Ekologiskt som ekologiskt, eller? Även jag har varit förvirrad, men nu har jag gjort en djupdykning i de olika märkningarna och sammanfattar i detta inlägg vad man ska titta efter för att välja rätt.

Om man vill göra ekologiska val är det viktigt att titta just efter dessa märkningar. Det kan vara förvirrande att det finns så många, men för att en vara ska få ha en viss märkning krävs det att de är certifierade enligt märkningens krav. Försäljningsargument i form av ord som ”organiskt”, ”biologiskt” eller ”naturligt” är inte giltiga märkningar.

Den här guiden gäller märkningar som kan förekomma på livsmedel, men det finns fler märkningar som kan förekomma även på textilier, pappersprodukter, hushållskemikalier, elbolag, transporter, hotell, elektronik, grillkol och en rad andra olika produkter.

Ekologiska märkningar

Till att börja med finns det tre stora märkningar att hålla utkik efter i butikerna: Demetermärket, EU-lövet och KRAV-märket.

 

Demeter

Demetermärket

Demeter står för biodynamisk och ekologisk odling och det är den ideella kosumentföreningen Svenska Demeterförbundet som står bakom märkningen. Producenterna som använder sig av demetermärket använder sig av biodynamiska preparat i odling och kompostering. Gårdarna är självförsörjande i kompost, gödsel och djurfoder.

I Sverige finns två versioner av Demetermärket. Den orangea loggan är det internationella märket och förekommer numera på alla produkter som följer de biodynamiska odlingsmetoderna. I Sverige syns märket oftast på importerade produkter. Den gröna loggan är den äldre versionen av Demetermärket och används av de flesta svenska produkter som följer Demetercertifieringen.

 

EU-ekologiskt

EU-ekologisk eller EU-lövet

Märkningen visar att produktens ingredienser är ekologiska till minst 95%. Märkningskraven baseras på EUs förordning kring ekologiskt jordbruk. Sedan 1 juli 2010 är märkningen obligatoriskt för alla färdigförpackade ekologiska varor som tillverkas inom EU och uppfyller kraven för märkningen. Kontroller av djurens förhållanden och medicinering sker årligen och det är EU-komissionen som är kontrollorgan.

KRAV

KRAV

KRAV-märket visar att en vara är ekologiskt producerad, alltså med hänsyn till djur, natur, klimat och människor. Krav står för miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. KRAV har tuffare regler kring djuromsorg, klimat och social hänsyn än vad EUs ekologiska märkningar har. KRAV innebär också att maten är fri från kemiska tillsatser och GMO.

 

Eko-märkningar i Europa

Det finns flera olika märkningar som förekommer på varor som kommer från andra länder i Europa. Även dessa förekommer på varor i svenska butiker.

Debio

DebioDebio är en norsk märkning vars regler är utvecklade av KRAV. Alla ekologiska varor från Norge har Debiomärkningen som står för ekologisk och miljömässigt hållbar produktion. Växterna är inte besprutade och fisket är hållbart.

Eko Quality Mark

eko-quality-markEn nederländsk märkning som garanterar att varan är ekologiskt producerad. Märkningen får bara användas på produkter vars innehåll är till 95% ekologiskt certifierat.

Luomu – valvottua tuotantoa eller ”Solmärket”

LuomuMärkningen står för kontrollerad ekologisk produktion. Övervakningen av produkter med märket görs av finländska myndigheter. Producenter, förädlare, återförsäljare och importörer av livsmedel kontrolleras. Minst 95% av innehållet i produkterna måste vara ekologiskt och GMO är inte tillåtet.

Soil association

soil associationDen största märkningen av ekologiska råvaror i Storbritannien. Märkningen finns för livsmedel, djurhållning, textilier och skönhetsprodukter. Minst 95% av innehållet måste vara ekologiskt och det är fritt från GMO. Nivåerna för Storbritanniens, EUs och internationella ekologiska regelverk måste uppnås.

Ø-märket

Ø-märketEn dansk märkning som står för att varan är ekologiskt producerad. Märket får sättas på ekologiska varor som producerats och kontrollerats enligt som utfärdats av Danmarks centrala livsmedelsmyndighet.

 

Fler märkningar att ha koll på

Ytterligare tre märkningar som är bra att ha koll på är Fairtrade, Rainforest alliance och UTZ Certified. Observera att de inte betyder att produkterna är ekologiska utan att de är bra ur ett rättvist perspektiv. En del ekologiska varor kan ha även dessa märkningar, vilket gör dem till ett extra bra val om man vill stödja bättre arbetsvillkor för producenter och arbetare.

Fairtrade

fairtradeFairtrade är en märkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och de som arbetar på odlingar i utvecklingsländer. Det är en oberoende produktmärkning som garanterar att produkten uppfyller de internationella kraven som satts av Fairtrade. Märkningen innebär bland annat bättre ekonomiska villkor för odlare och arbetare, att barnarbete och diskriminering motverkas och att miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas.

Rainforest alliance

Rainforest allianceEn standard som kombinerar socialt ansvar och miljö. Certifieringen innefattar odlare som producerar bland annat kaffe, te, kakao, citrusfrukter, bananer och blommor.

UTZ Certified

UTZ CertifiedVaror som har denna märkning produceras på ett hållbart sätt, framförallt i utvecklingsländer. Märkningen är den största för te, kaffe och kakao i världen.

Att tänka på

När man ska välja vad man ska köpa är det viktigt att tänka på att man ska titta på själva märkningen, inte varumärket eller skyltarna i butiken. Det kan självklart vara en vägledning, men bara för att ett varumärke har många ekologiska produkter betyder det inte att alla deras produkter är ekologiskt certifierade. Ett exempel på detta är produkter från Renee Voltaire. Många av produkterna är ekologiska, men inte alla. Det är lätt hänt att man tittar på märket och tänker att det är ekologiskt för att Renee Voltaires produkter brukar vara det. Om man tittar på Urtekram, som ett annat exempel, är det olika märkningar på olika produkter. Vissa är KRAV, men andra är ”bara” EU-ekologiska eller har någon av de andra märkningarna som finns inom EU.

Tyvärr har jag sett exempel där olika butiker hängt ut skyltar där det står ”Eko” framför produkter som inte är ekologiska. Ibland kan också ekologiska produkter blandas med andra produkter från samma varumärke och på skyltarna kan man lätt tolka det som att allt är ekologiskt. Det finns okunskap och sker misstag även ute i butikerna så om man vill köpa ekologiska varor får man vara noga med att titta på märkningen på själva förpackningen.

Tänk också på att livsmedel och råvaror som är märkta med ord som ”organisk”, ”biologisk”, ”naturlig” och liknande inte för den sakens skull har en giltig märkning. Om märkning saknas uppfyller troligtvis produkten inte de krav och riktlinjer som finns för att bli certifierade, så titta alltid efter märkningen på förpackningen.

Andra märkningar för den som vill gräva ännu djupare

Det finns ännu fler märkningar som handlar om miljö, hållbart fiske, klimatkompenserade transporter, hälsosam mat m.m. Märkesguiden listar en rad olika märkningar och förklarar vad de innebär. Den finns även som app för Android och iPhone, vilket är smart om man står i butiken och ser en märkning som man är osäker på vad den betyder.

 

Bild längst upp är tagen avまじぷり (Eget arbete), via Wikimedia Commons.

Läs mer

Hemmagjorda kryddblandningar: tacokrydda, tandoori och grillkrydda.

Hemmagjorda kryddblandningar – ekologiskt och utan tillsatser

Många kryddblandningar innehåller väldigt många saker som man kanske inte vill ha i sin mat. Jag gillar att ha tacokrydda, tandoori och grillrydda i maten ibland, men om man börjar titta på innehållsförteckningarna för dessa kryddor ser det inte så trevligt ut. Tacokrydda innehåller ofta socker, potatisstärkelse, färgämne, citronsyra och maltodextrin. Tandoorikrydda innehåller socker, färgämne och citronsyra och i grillkryddan hittar man slutligen klumpförebyggande medel och jästextrakt. Jag vill bara ha så rena kryddor som möjligt i min mat, så jag tycker det här är onödigt.

Därför gör jag egna, hemmagjorda kryddblandningar och här är de recept jag har provat använda för just tacokrydda, tandoori och grillkrydda. Det går på någon minut att blanda ihop kryddorna och sedan förvarar jag dem i burkar så att de är redo att användas när det är dags för matlagning.

Hemmagjorda kryddblandningar: tacokrydda, tandoori och grillkrydda.

 

Tacokrydda

Jag gjorde dubbel sats av Ulrika Davidssons tacokrydda, vilket blev ca 6 msk färdig krydda.

  • 1 tsk salt
  • 4 tsk chilipulver
  • 4 tsk paprikapulver
  • 2 tsk vitlökspulver
  • 2 tsk lökpulver
  • 2 tsk spiskummin
  • 4 krm cayennepeppar

Tandoorikrydda

Jag utgick från recept i Charlotte Perellis Kickstart – i form på 4 veckor, men tillsatte lite vitlökskrydda:

  • 2 tsk spiskummin
  • 2 tsk curry
  • 2 tsk paprikapulver
  • 4 nypor cayennepeppar
  • 1 tsk salt
  • 1 tsk kryddpeppar
  • 1 tsk vitlökspulver
  • 1/2 tsk äkta kanel
  • 1/2 tsk koriander
  • 1/2 tsk kardemumma

Grillkrydda

Jag gjorde denna grillkrydda.

  • 1 msk svartpeppar
  • 1 msk salt
  • 1 tsk vitlökspulver
  • 1/2 tsk cayennepeppar
  • 1 msk paprikapulver
  • 1 tsk timjan
  • 1 tsk spiskummin

Jag använder ekologiska kryddor i den utsträckning jag kan, så det här blir ett mycket bättre alternativ än många av de färdiga kryddblandningarna som finns att köpa. Om man ändå vill köpa färdiga blandningar har det börjat dyka upp allt fler alternativ som är utan onödiga tillsatser och socker, men det krävs ofta att man handlar i en välsorterad butik för att de ska gå att få tag på. För att slippa detektivarbetet i att hitta butiker som säljer bra alternativ föredrar jag hemmagjorda kryddblandningar.

Läs mer

veggies

Är det för dyrt med ekologisk mat?

Här hemma har vi bytt ut en stor del av alla varor till ekologiskt. Jag har märkt att priserna är lite högre på ekologiskt än vad det är på icke ekologiska varor men jag har aldrig gjort någon noggrann jämförelse. Därför bestämde jag mig för att ta tag i saken för att få reda på vad skillnaden i pris verkligen blir mellan en ekologisk och en icke ekologisk matkasse. Jag ville se om det är för dyrt med ekologisk mat.

Ekologisk och icke ekologisk matkasse

Jag gjorde en lista på 30 olika varor som jag anser vara ganska vanliga. Jag hade varor från de fem kategorierna mejeri, kött, grönsaker, frukt och skafferi. Jag antecknade hur mycket jag skulle ”handla” av varje vara och besökte sedan helt enkelt närmaste Ica Kvantum och jämförde priser.

Jag har nu suttit och sammanställt resultatet och det visade sig att skillnaden är större än vad jag trodde. Den ekologiska matkassen skulle kosta 951,65 kr medan den icke ekologiska skulle kosta 689,15 kr. Det var alltså 262,50 kr dyrare att välja ekologiska varor.

Det var på ägg och kött priserna skiljde sig mest, men också på grönsaker som champinjoner, avokado, blomkål, broccoli och paprika.

Det här är förstås en miniundersökning som kanske inte går att applicera på alla matbutiker, men jag tycker ändå att skillnaden var så pass stor att det var värt att visa mitt resultat här.

Varför är det dyrare?

Men varför är då ekologisk mat dyrare? Enligt Krav handlar det om att den ekologiska maten är dyrare att producera, men också för att det krävs särhantering av den ekologiska maten eftersom man köper in den i mindre mängder. Ekologiska produkter står än så länge bara för 4% av den totala livsmedelsförsäljningen, så om fler skulle handla ekologiskt skulle priserna sjunka.

Effektiva tips för att handla eko

För mig är det självklart att handla ekologiskt trots att priserna är högre. Jag betalar hellre ett högre pris för maten än att betala med min hälsa, d.v.s. utsättas för rester av kemikalier, bekämpningsmedel, hormoner och antibiotika. Om man ändå tycker att det är för dyrt eller inte tycker att man har råd har jag några tips för att handla ekologiskt på ett effektivt sätt:

Prioritera

Man behöver faktiskt inte köpa allt ekologiskt till en början, men vissa saker är extra viktiga. Enligt Naturskyddsföreningen är de viktigaste sakerna att välja eko kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis.

Environmental Working Group gör varje år studier över vilka frukter och grönsaker som innehåller mest, respektive minst bekämpningsmedel. Studierna resulterar i två listor: dirty dozen och clean fifteen som jag skriver mer om i ett tidigare inlägg.

Låt extrapriserna styra matinköpen

Jag ser allt oftare hur det är bra kampanjpriser på olika ekologiska varor. På mitt lokala Ica finns ”Veckans eko” som brukar ha ett nedsatt pris. Håll koll på vilka extrapriser som finns på eko och planera veckans matinköp efter det.

Lägg mindre pengar på tomma kalorier som godis, läsk och kakor

Det är saker som ändå inte är nyttigt för kroppen. Självklart ska man unna sig ibland i alla fall, om man vill, men det går förhoppningsvis att skära ner på några saker.

Ät mer vegetariskt

Ekologiskt kött är mycket dyrare, men för många grönsaker är prisskillnaden ganska liten. Det finns hur mycket vegetariskt mat som helst som är väldigt god och det går att få en enorm variation på maten. Köttkonsumtionen har ökat med 40% sedan 1990-talet, så vi äter alltså mer kött än någonsin. Så mycket kött behöver inte våra kroppar och det är inte heller nödvändigt att proteinintaget kommer enbart från kött. Satsa hellre på att äta kött lite mer sällan, men välj ekologiskt kött av hög kvalitet.

Minska på svinnet

Undvik att kasta mat som blir över eller råvaror som hunnit bli dåliga. Här hemma planerar vi matlagningen för en vecka i taget och vi äter rester till middag 1-2 gånger per vecka. Då spelar det ingen roll om vi äter olika saker eller om det finns mat från 2-3 olika rätter på tallriken. Vi försöker också planera så att så mycket som möjligt av de råvaror vi köper ska gå åt under veckans matlagning och gör de inte det fryser vi in eller planerar nya rätter för nästa vecka där råvarorna går åt.

Om det bara blir över lite av en viss grönsak kan man frysa in för att kunna ha i soppor eller till att koka buljong. Nu för tiden har vi för vana att kasta delar av grönsaker som faktiskt går att använda, till exempel blast, blad och stammar. En favorit som jag alltid kastade förut är broccolistammar.

Övertyga andra!

Kom också ihåg att ju fler som väljer ekologiskt, desto mer kan priserna pressas ner. Om du inte själv anser dig ha råd kan därför en start även vara att övertyga andra.

Varför ekologiskt?

Här skriver jag mer om fördelarna med att välja ekologisk mat.

Bilden ovan är tagen av Liz West, via Wikimedia Commons.

Läs mer

Ketchup utan socker och tillsatser

Ketchup utan socker och tillsatser

Jag gillar inte att köpa ketchup eftersom det är ganska svårt att komma ifrån socker och tillsatser i de olika sorter som finns. Därför provade jag att göra egen ketchup igår. Jag utgick från detta recept, men eftersom jag inte hade alla ingredienser hemma och inte ville ha med socker ändrade jag receptet lite. Dessutom gjorde jag en halv sats.

Resultatet blev en hemkokt ketchup fri från tillsatser och socker. Dessutom använde jag ekologiska ingredienser i den utsträckning jag kunde. Jag skulle nog säga att den blev mer som en tomatsås, men den var väldigt god till den egenstoppade korven min sambo har gjort och hemmagjort potatismos. Jag trodde att jag skulle få en hel omgång över att förvara i kylen, men det blev inte alls speciellt mycket över. Det som är kvar går nog åt nästa gång vi äter korv.

Ketchup utan socker och tillsatser

 

Här är mitt modifierade recept:

  •  500 g  tomater
  • 1 stång stjälkselleri
  • 1/2 gul lök
  • 1/2 tsk fänkålsfrön
  • 1/2 tsk chilipulver
  • 2,5 dl vatten
  • 1/2 dl ättiksprit
  • Örtkryddor provencale
  • Salt
  • Vitvinsvinäger

Den blev inte tillräckligt tomatig, så nästa gång ska jag ha i mer tomater. Annars var den god!

Läs mer

Ni har väl koll på dirty dozen och clean fifteen?

Varje år gör Environmental Working Group studier över vilka frukter och grönsaker som innehåller mest respektive minst bekämpningsmedel. Resultatet av studierna blir ”dirty dozen” och ”clean fifteen”, alltså en lista med de tolv frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel och en lista med de femton som är renast. Studierna görs på amerikanska frukter och grönsaker, men jag brukar titta på den här listan i alla fall eftersom att jag tycker att det kan vara en bra riktlinje även här i Sverige.

Dirty dozen Clean fifteen

Bild från ewg.org.

Dirty dozen

Detta är de frukter och grönsaker med mest bekämpningmedel. Jag brukar försöka undvika dessa om de inte är ekologiska:

  • Äpplen
  • Selleri
  • Körsbärstomater
  • Gurka
  • Vindruvor
  • Nektariner
  • Persika
  • Potatis
  • Sockerärter
  • Spenat
  • Jordgubbar
  • Paprika

Som tillägg står även chilipeppar och grönkål.

Clean fifteen

Det här är de frukter och grönsaker som innehöll minst bekämpningsmedel i studierna. De brukar jag inte vara lika noga med att de ska vara ekologiska när jag handlar, men det beror lite på hur utbudet ser ut när jag handlar. Jag köper gärna ekologiskt ändå om det inte skiljer sig så mycket i pris. Avokado, till exempel, är mycket dyrare som ekologiskt så därför känns det skönt att den finns med på den rena listan.

  • Sparris
  • Avokado
  • Kål
  • Cantaloupemelon
  • Blomkål
  • Aubergine
  • Grapefrukt
  • Kiwi
  • Mango
  • Lök
  • Papaya
  • Ananas
  • Majs
  • Ärter
  • Sötpotatis

Hela listan finns att se och ladda ned på Environmental Working Group och de har också en app både i App Store och på Google play som heter Dirty Dozen. Där kan man se både Dirty Dozen och Clean Fifteen direkt i mobilen, smidigt när man ska handla och har glömt hur det nu var.

Läs mer

Ecologically_grown_vegetables

Varför ekologiskt?

Varför ska man välja att äta ekologiskt? Anledningarna till att välja ekologiskt är många och vilken av dem som är viktigast kan variera från person till person. Jag väljer ekologiska råvaror främst av hälsoskäl. Jag vill slippa de gifter och kemiska bekämpningsmedel som finns i icke ekologiska råvaror, men jag vill också få i mig massor av vitaminer, mineraler och näringsämnen vilket det finns mer av i ekologiska produkter.

Här listar jag fem anledningar till att välja ekologisk mat:

Slipp gifterna

Du slipper inte bara gifter och bekämpningsmedel i din mat, utan du gör också en tjänst för naturen. Rester av bekämpningsmedel går att hitta i våra kroppar, i luften, jorden och i vattendrag. Detta är tack vare att de används så flitigt i jordbruket, både i Sverige och resten av världen. I många länder används bekämpningsmedel som är så giftiga att de som jobbar på odlingarna eller bor nära inpå skadas och blir sjuka. Vi vet ännu inte hur alla bekämpningsmedel påverkar människor, djur och natur, men man slipper risken för att utsättas för kemikalier som misstänks vara cancerogena och hormonstörande.

Mer näring

Ekologiska grönsaker innehåller mer vitaminer, mineraler och näringsämnen än de som är icke ekologiska.

GMO, Nej tack!

Om man väljer ekologisk mat slipper man också GMO (genmodifierade organismer). Vi känner inte till exakt hur GMO påverkar våra kroppar och naturen, men i flera fall har GMO-grödor stoppats för att de har orsakat allergiska reaktioner. Ekologiska producenter tar avstånd från GMO, bland annat av försiktighetsskäl. Genom att välja ekologiskt tar du själv avstånd från GMO och du slipper de potentiella hälsoriskerna som kan komma att visa sig i framtiden.

Bra för miljön

På ekologiska odlingar sparar man på resurserna, försöker skapa ett eget kretslopp och man smutsar inte heller ner med bekämpningsmedel eller andra kemikalier. Vilken tjänst för naturen!

Inga hormoner eller antibiotika

Både hormoner och antibiotika kan finnas i det kött vi äter. Man ger hormoner till djuren för att de ska växa och bli stora snabbt och behandlar dem även med antibiotika i förebyggande syfte, alltså inte bara när djuret drabbats av en sjukdom. Detta är inget som hör hemma i varken våra eller djurens kroppar och detta slipper vi om vi väljer ekologiskt kött.

Läs mer om hur ekologiska grönsaker odlas och varför ekologisk mat är bättre för miljön. Jag tycker också att Naturskyddsföreningen krossar myter om ekologisk mat på ett bra sätt, så missa inte det!

Bild tagen av Elina Mark (Eget arbete), via Wikimedia Commons.

Läs mer