Gammal byrå blir ny

Renoveringsprojekt: en gammal byrå blir ny

Äntligen är ett utav mina senaste renoveringsprojekt klart! En utav mina ”sidointressen” är att fixa till gamla möbler och ge dem lite nytt liv och det har främst blivit några målningsprojekt. I vintras berättade jag om när jag målade om ett Blocketfyndat köksbord med gammeldags linoljefärg.

I somras köpte jag en äldre byrå från en lokal köp- och säljgrupp på Facebook. Jag fyndade den för en hundralapp och bestämde mig för att måla den grå med linoljefärg. Anledningen till varför jag väljer linoljefärg är för att det är miljövänligt och giftfritt, alltså ett mycket bättre val än vanlig färg. Färgen innehåller, till skillnad från vanlig färg som kan innehålla en rad olika skadliga ämnen, bara två saker: pigment och linolja.

Såhär såg byrån ut före jag började arbeta med den:

Byrå före

Jag ville ha en ljusgrå nyans på byrån och jag blandade två olika färger (Mellangrå och Vit Titan-Zink) från Ottosson Färg för att få till precis den nyans jag ville ha. Den gamla byrån hade någon typ av äldre handtag och eftersom jag hellre ville ha knoppar spacklade jag igen hålen med snickerispackel.

Jag målade sedan byrån med tre lager linoljefärg. Torktiden för linoljefärg är lite längre än vanlig färg, så det tar sin tid att måla tre lager och även få till 1-2 lager inuti lådorna. Jag höll till på vår inglasade balkong och såg till att vädra ordentligt och då torkade ett lager på ungefär tre dagar.

Det färdiga resultatet blev mycket ljusare och trevligare än originalet (tyvärr är bilderna inte så skarpa som jag skulle önskat, eftersom ljuset i sovrummet är så dåligt):

Byrå med nya knoppar

När allt äntligen var målat och torkat borrade jag hål i lådorna och monterade nya knoppar på dem. Knopparna är vita med ett grått, orientaliskt mönster på och jag beställde dem från en webbshop som heter Fridas gård.

Byrå med nya knoppar

Efter att ha kommit såhär långt var jag fortfarande inte helt nöjd med resultatet. På toppen av byrån fanns en grå yta som jag inte vågat målat eftersom jag inte visste hur väl färgen skulle fästa. Jag tyckte inte alls att det passade mot den ljusgråa färgen jag hade valt så efter mycket funderande och velande köpte jag lite kontaktplast som jag fäste på toppen av byrån. Det stämde ju inte så bra överens med mina försök att bli av med plast, men det fick gå den här gången.

Byrå med nya knoppar

Och voliá! Nu är jag en ägare till en byrå med ett unikt utseende och jag känner mig i alla fall hyfsat nöjd med resultatet. Nu är det bara några fina foton som saknas i de där ramarna.

Byrå med nya knoppar

 

Läs mer

Bambufiber istället för plast

Bambufiber istället för plast

Att, som plastbantare, välja rätt produkter till sina barn är en stor utmaning. Allt som man ”ska” köpa till barn tycks bestå utav plast, speciellt när det kommer till servering av mat. Det är, å andra sidan, inte speciellt konstigt. Plast är ett slitstarkt material som tål att åka i golvet många gånger, vilket det troligtvis också kommer att göra när små barn är inblandade. Det är lätt och enkelt att ta med sig, låter inte så mycket när den lille får för sig att slå sin matservis i bordet eller låter den falla till golvet ännu en gång. Med alla de här argumenten låter plastserviser alltså för bra för att vara sant.

Nackdelen är då tyvärr att det är just plast, vilket kan innehålla ftalater, BPA och andra otäcka kemikalier som kan ha negativa effekter på hälsan. Det finns en rad olika kemikalier man vet väldigt lite om och faktum med plast är att det alltid innehåller någon form av tillsatsämnen – det krävs för att plasten ska få sina rätta egenskaper. Plast är också ett sådant material som släpper ifrån sig av de ämnen som finns tillsatta. Detta händer hela tiden, speciellt vid uppvärmning, så det är ingen idé att rengöra plasten ordentligt innan användning. Kemikalierna som är tillsatta är utblandade med hela produkten.

Lagomnivå

Så, det var för- och nackdelarna med plast. Barn är extra känsliga för kemikalier, så för oss känns det extra viktigt att försöka begränsa mängden plast i vårt barns liv. Vi har försökt hitta en lagomnivå när det gäller plastbantningen. Det betyder att vårt hem inte är helt plastfritt, men vi strävar ändå hela tiden för att hitta bra alternativ till plast. Det är upp till varje individ att hitta sin egen nivå av lagom, allt behöver sättas i relation till hur mycket tid och pengar man kan och orkar lägga ner på plastbantningen. Att hitta de bästa, helt giftfria alternativen kan vara väldigt tidskrävande och det krävs att man läser på ordentligt. Alla tillverkare vill såklart att man ska köpa deras produkter och bara för att det står ”ekologiskt”, ”miljövänligt”, ”BPA-fritt” eller liknande på förpackningen betyder det inte att det är helt giftfritt.

Bambufiber istället för plast

Jag ska återgå till huvudämnet i detta inlägg: bambufiber istället för plast. Vi har alltså tagit beslutet att i så stor utsträckning som det bara är möjligt hålla plast borta från köket. Det gäller också de tallrikar och bestick vår son äter med. Som alternativ till plast har vi valt att använda oss av bambufiber. Det är ett bra alternativ till plast, men bambufiber är tyvärr också lite förrädiskt om man vill att det ska vara 100% garanterat giftfritt. Om man vill ha det helt giftfritt finns två alternativ:

  1. Välj rostfritt eller vanligt porslin istället.
  2. Kontrollera innehållet i de bambuprodukter du tänker köpa mycket noga.

Bambuprodukter tillverkas av bambufiber som mixas med växtcelluosa. Det kan hända att man tillsätter ytterligare ämnen för att få fram de rätta egenskaperna och då blir produkten inte helt giftfri. Om produkterna är färgade eller har olika motiv är det viktigt att även färgen är giftfri. Bambuprodukter har börjat säljas i allt större utsträckning, till och med hos vissa matkedjor. Om produkterna är billiga är de med stor sannorlikhet inte helt giftfria.

Vi tycker att bambufiber hamnar på en lagom nivå för oss. Produkterna är dessutom funktionella och har liknande egenskaper som plast. Bambu är en hållbar resurs då det växer snabbt utan bekämpningsmedel och liknande. Produkter i bambu är alltså miljövänliga och går att kompostera efter att man har använt dem klart. De går dock inte att värma i mikrovågsugn, men för oss handlar det bara om en vanesak att värma maten på en assiett i porslin och sedan lägga över det på bambutallriken. Tyvärr är det inte heller lika slitstarkt som plast och om de åker i golvet och landar illa kan de gå sönder.

Jag måste också erkänna att jag gillar dem extra mycket för att de är så fina. Här är de serviser vi har. Som jag förstått det ska de vara hyfsat giftfria, men jag kan inte garantera detta till 100%.

 

Bambufiber istället för plast

Elefantservis från Les n’animos.

Bambufiber istället för plast

 Robotservis från ecoffee cup.

Tänk alltså på detta

Plastfritt och giftfritt går inte alltid hand i hand. Bara för att det är utan plast betyder det inte att det är giftfritt, men att välja bort plast är i alla fall en god start.

 

 

 

 

Läs mer

Dirty dozen cancer edition

Jag har tidigare skrivit om Dirty dozen och Clean fifteen, alltså de frukter och grönsaker som innehåller mest respektive minst bekämpningsmedel. Listorna tas fram av EWG och baseras på studier som har gjorts på  frukter och grönsaker i USA.

Nu har EWG tagit fram en ny lista: Dirty dozen cancer edition. Det är en lista med tolv skadliga kemikalier som är eller misstänks vara cancerframkallande. Listan kommer också med tips på hur man ska undvika dessa kemikalier och jag tycker att den kan vara bra att läsa igenom om man funderar på att börja, eller redan håller på, giftminimera sitt hem.

Här är alla kemikalierna på listan (på engelska för att undvika fel i översättning):

  1. Bisphenol A (BPA)
  2. Atrazine
  3. Organophosphate Pesticides
  4. Dibutyl Phthalate (DBP)
  5. Lead
  6. Mercury
  7. PFCs
  8. Phthalates
  9. Diethlyhexyl Phthalate (DEHP)
  10. PBDEs
  11. Triclosan
  12. Nonylphenol

Precis som med listan över frukter och grönsaker är studierna gjorda i USA och även tipsen är anpassade för den amerikanska marknaden.

Nedan listar jag de kemikalier och tips som jag finner mest relevanta och viktiga. Det är en sammanfattning av vad EWG skriver i sina råd, men också lite ytterligare information på vissa punkter.

Bisfenol A (BPA)

Ett ämne som används för att tillverka olika plastsorter och används i många vardagliga plastföremål, livsmedels- och dryckesförpackningar, konservburkar m.m.

Hur du undviker: Köp färska råvaror eller råvaror som är förpackade i glasburkar istället för konservburkar. Om du köper koservburkar eller plast, välj de alternativ där det uttryckligen står att de är fria från BPA. Undvik plaster som är märkta med ”PC” (vilket står för polykarbonat) eller en 7:a i en triangel, eftersom de kan innehålla BPA. Säg också nej till kvitton när du handlar, eftersom de ofta är gjorda av termopapper som innehåller BPA.

Bly

Redan vid mycket låga doser kan bly ge skador på nervsystemet. Bly har också kopplats till andra hälsoeffekter som lägre IQ, missfall, njursakdor och hormonrubbningar.

Hur du undviker: Var försiktig när du skrapar bort gammal färg då den kan innehålla bly. Undvik att använda äldre träsaker eller träleksaker med flagnad färg.

Kvicksilver

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och har negativa effekter för hjärnan, njurar, lever, hjärta och nervsystemet. Kvicksilverexponering under graviditet är mycket farligt för fostret och kan leda till försämrad utveckling av hjärnan och nervsystemet.

Hur du undviker: Viss typ av fisk har en hög halt av kvicksilver, så undvik att äta för mycket av de sorterna. Det finns speciella rekommendationer för den som är gravid eller ammar.

PFC (högfluorerade ämnen)

Högfluorerade ämnen används till att göra vatten-, fett- och smutsavvisande beläggningar på olika material. Det används på t.ex.allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor och stoppade möbler. Det finns också i impregnerade textilier och papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum.

Hur du undviker: Välj produkter som inte är fukt- och smutsavstötande och undvik att impregnera skor. Begränsa inköpen av take away-mat som ofta kommer i förpackningar som är behandlade med högfluorerade ämnen. Undvik Gore-Tex, teflon, köksredskap med non stick-beläggning samt tyger som är vattenavvisande. Använd inte micropopcorn och undvik också hygienprodukter som har ingredienser som heter något med ”PTFE” eller ”fluoro”. Läs också Naturskyddsföreningens 14 tips för att undvika högfluorerade ämnen.

Ftalater

Vanligt förekommande kemiska ämnen som används som mjukgörare i plast.

Hur du undviker: Ftalater kan användas som doftingrediens i hygienprodukter, men uppges inte i innehållsdeklarationen. Undvik därför hygienprodukter med kraftigt konstgjorda dofter. Eftersom ftalater är vanligt förekommande i plast och kan läcka ut bör du undvika att värma mat i plastförpackningar. Laga inte heller mat med plastföremål. Ge dina barn leksaker som är gjorda av trä eller plastleksaker som är fria från ftalater. Byt ut duschdraperier i PVC-plast till draperier gjorda i polyester eller naturfibrer. Undvik också kläder med plasttryck.

PBDE (flamskyddsmedel)

PBDE är ett kemiskt flamskyddsmedel som är förbjudet inom EU sedan 2004. Trots detta orsakar ämnet problem, eftersom det är otroligt långlivat. Det finns därför kvar i naturen länge, ansamlas i fettrik vävnad i kroppen och anrikas i näringskedjan. PBDE kan finnas i stoppade möbler, madrasser, kuddar, soffor och elektronik.

Hur du undviker: Undvik möbler med skumgummifyllning och dubbelkolla med tillverkaren så att den inte är flamskyddsbehandlad. Använd en dammsugare som är utrustad med HEPA-filter för att få bort giftiga partiklar från ditt hem.

Triklosan

En ingrediens i vissa flytande tvålar, diskmedel, tandkräm och många hygienprodukter.

Hur du undviker: Undvik antibakteriell tvål och andra antibakteriella produkter som t.ex. träningskläder som ska förhindra dålig lukt. Läs på innehållsförteckningen på hygienprodukter och byt ut de som innehåller triklosan.

 

Läs mer

No poo hår

No poo – En utmaning med tålmodigt väntande

Att hålla på med no poo kan kännas hopplöst ibland. Jag började experimentera med no poo för ungefär tre månader sedan och till en början har det fungerat riktigt bra. På senaste tiden har det dock inte gjort det och det känns som att jag gått med fett hår mest hela tiden. Den no poo-tvål och ägginpackning som fungerade så bra till en början har inte längre fungerat på samma sätt, utan håret har inte velat vara annat än fett. Känslan av hopplöshet har börjat smyga sig på. Hur lång tid ska det egentligen ta innan det bara fungerar bra?

Jag har experimenterat vidare med håret och upptäckt fler sätt att tvätta håret på. Jag har märkt att mitt hår behöver lite variation med olika tvättmetoder för att fortsätta vara fint. Problemet ligger alltså inte i tvättmetoderna, utan att jag varierat för lite. Varför det är så vet jag faktiskt inte. Här listar jag några av de tvättmetoder jag använt på senaste:

Rågmjöl

Ingredienser:

  • 2-3 dl vatten
  • 4-5 msk ekologiskt rågmjöl

Gör såhär:

Skaka vatten och rågmjöl ordentligt i en burk med lock. Sila mjölet genom en finmaskig sil och skaka lite till. Vätskan masseras in i håret i omgångar. Jag föredrar att blöta håret innan jag masserar in vätskan, men det går med fördel att massera in i torrt hår. Skölj noggrant.

Efter rågmjölstvätten gör jag en surskölj och det ger (oftast) ett väldigt fint resultat!

Björklöv

Björklöv innehåller saponiner, vilket gör att det skummar när de löses i vatten. Saponiner är rengörande för hår, kropp och textilier. Bjöklöven innehåller mest saponiner på våren och försommaren, så det bästa är att plocka dem då och sedan torka dem.

Ingredienser:

  • 3 dl kallt vatten
  • 3 msk torkade björklöv eller en näve färska

Gör såhär:

Blanda björklöven med vatten och låt dra minst 30 minuter i en stor burk. Vatten- och lövblandningen ska helst inte ta upp mer än halva burken så att det går att skaka ordentligt. Skaka blandningen så att den skummar. Sila bort löven och massera in vätskan i håret. Skölj noga!

Björklövstvätt

Färska björklöv som står och drar i vatten.

Surskölj

Efter tvättning brukar jag göra en surskölj. Jag gör det inte varje tvätt men har märkt att håret blir mindre fett när jag gör det, så jag har börjat göra det alltmer ofta. En surskölj återställer pH-balansen i håret. Den gör att fjällen på håret sluts efter tvättningen samtidigt som den är mjukgörande och glansgivande.

Ingredienser:

  • 5 dl kallt vatten
  • 1/2 dl äppelcidervinäger

Gör såhär:

Surskölj görs efter att man har tvättat håret. Jag brukar börja med att doppa hårtopparna i blandningen och häller sedan i omgångar så att det kommer över hela håret. Eftersom vattnet ska vara kallt är det enklast och skonsammast att stå framåtlutad medan man häller blandningen över håret. Det behöver inte sköljas ytterligare efteråt. I början kan håret lukta vinäger, men det försvinner så fort håret har torkat.

Torrschampo

Mellan tvättningarna blir mitt hår lite fett i alla fall och då använder jag kakao som torrschampo. Det är bara att ta lite kakao i handen och pudra direkt i hårbotten. Håret ser genast renare ut och får samtidigt mer volym.

Det går också att använda potatismjöl, carobpulver, kanel eller havregryn som torrschampo. Potatismjöl kan man behöva borsta ur håret efter man låtit det verka nån minut.

Jag brukar blanda lika delar potatismjöl och kakao ibland och strö över håret och sedan borsta med svinborsten. Det är hårfärgen som får styra vilken typ av torrschampo man använder, så är man blond kan man ta potatismjöl medan kakao funkar fint för mörkt hår.

No poo torrschampo

Kakao och potaismjöl – torrschampo som man alltid har hemma.

Borstning

Det är inte bara tvättningen som är viktigt för ett välmående hår, utan även borstningen är det. Borstar och kammar i plast har ofta gjutskarvar som nöter på håret. Även om skarvarna inte syns kan det gör skada. Hårborstar i metall är inte heller ett bra allternativ eftersom att de kan rispa och skada hårbotten.

Det bästa för håret är att använda en bredtandad kam eller en borste med svinborst. De är skonsamma för håret och hjälper även till att fördela sebumet, alltså hårbottens egenproducerade, välgörande oljor, i håret.

Jag använder en hårborste i trä från Braun Wettbern för att reda ut håret. Jag har också en borste med svinborst som jag använder för att borsta håret noga så att det blir blankt och fint. Det bästa är att borsta håret först när det har torkat för att slita på det mindre. Jag brukar reda ut håret lite när det är blött och sedan borsta det ordentligt först när det torkat helt.

Hårborstar i trä

De två borstarna jag har är inköpta på varsin ekologisk frisörsalong: Friekosör i Stockholm och KällbergElmberg i Umeå.

Det är alltså mycket experimenterande för att få till det med no poo, men samtidigt tycker jag inte att det är så konstigt att håret tar tid på sig för att anpassa sig. När jag ändå har använt schampo fullt med skadliga kemikalier i nästan trettio års tid är det kanske inte så farligt att det tar lite tid att hitta det sätt som fungerar bäst för just mitt hår. Det som är lite jobbigt är att det blir lite som ett lotteri under omställningsfasen. Före jag tvättar håret vet jag inte om det kommer att bli fett och konstigt eller om det kommer bli jättefint efteråt.

Igår tvättade jag håret med ägginpackningen och sköljde sedan med surskölj och när håret hade torkat kände jag att jag verkligen hade en bra no poo-dag! Jag förevigade tillfället med en bild som syns nedan. Jag struntade i att borsta håret utan lät det istället vara som det var. Jag måste bli bättre på att låta mitt självfall bara vara precis som det är.

No poo hår

En midsommarkrans och en känsla av att jag har en bra no poo-dag.

Läs mer

Klean Kanteen

Bara vanligt kranvatten i giftfria vattenflaskor

Att köpa färdigförpackat vatten på flaska måste vara en av de mest onödiga grejerna som finns. Varför betala dyra pengar för vatten när det finns att få gratis i kranen? Det är bättre att ha för vana att alltid ha med sig en flaska vatten när man ska någonstans, så kan man dricka direkt man blir törstig. Ekonomiskt, miljövänligt och smidigt!

PET-flaskor, nej tack!

När jag var student hade jag alltid med mig vatten i en flaska som jag hade i väskan. Tyvärr var det en tom PET-flaska och jag kunde använda samma flaska dag ut och dag in i ganska många månader. Det var nog inte många PET-flaskor som gick åt under hela studietiden.

Idag vet jag bättre. PET-flaskor är avsedda för engångsbruk och man ska absolut inte använda dem varje dag i sådan lång tid. Kemikalier läcker från flaskan och hamnar i innehållet. Även sportflaskor i plast läcker kemikalier, så det är bra att byta ut mot giftfria vattenflaskor.

Giftfria vattenflaskor

Jag har bytt ut plastflaskor mot Klean Kanteen som är gjorda i rostfritt stål. Flaskorna är BPA-fria och finns i flera olika färger och utföranden. Även om man använder vattenflaskan flitigt kommer man inte att behöva byta ut den på väldigt lång tid. Korken är däremot gjord i plast så den kan man behöva byta ut då och då. Min samling består av två flaskor som jag kan använda till olika ändamål, beroende på hur mycket vatten jag behöver. Jag har fastnat lite extra för färgen Aqua Sky, den mintgröna flaskan som syns på bilden nedan.

Klean Kanteen

Det finns också vattenflaskor i glas från t.ex. Lifefactory, U-Konserve eller Bkr. Andra flaskor i rostfritt stål finns från A Slice of Green och Pura. Det finns så många olika modeller att det bara är att välja och vraka! Jag föredrar rostfritt för att det är lättare än glas och inte går sönder om man skulle tappa vattenflaskan. Glasflaskorna kommer dock med ett skydd i silikon som gör att de blir mer tåliga.

The Story of Bottled Water

Slutligen, ett filmtips: The Story of Bottled Water av storyofstuffproject är en sevärd 8-minutersfilm som berättar varför man inte ska köpa vatten på flaska. Bara den grejen att vattnet är 2000 gånger dyrare än kranvatten är ett bra argument. Vem vill betala 2000 gånger mer för någonting?

 

Läs mer

Gjutjärnspannor

Varför är teflon farligt?

Om man vill börja med giftminimering tycker jag att en av de första sakerna man bör byta ut är teflonpannorna. Men varför är teflon farligt?

Teflon fyller givetvis sitt syfte och är ett material som har gjort stekupplevelsen bättre för många. Den glatta och feta ytan gör att det behövs mindre fett till stekningen, så det är ju inte konstigt att teflonpannorna har fått komma in i alla hem samtidigt som gjutjärnspannorna blivit bortglömda långt in i något skåp.

Teflon kallas på fackspråk för polytetrafluoretylen (PTFE) och innehåller grundämnena kol och flour. Vid framställningen av teflon används kemikalien PFOA (perfluorooctanoic acid) som misstänks vara cancerframkallande. PFOA är inte biologiskt nedbrytbart, vilket inte är bra för miljön. Vid upphettning kan PFOA och andra fluorerade ämnen avges och på så sätt tar de sig in i våra kroppar.

En upphettad teflonpanna som blivit för varm kan avge cancerogena ämnen och orsaka influensaliknande symptom som huvudvärk och yrsel. Det finns även studier som tyder på att teflon kan verka reproduktionsstörande hos både män och kvinnor.

Bra alternativ

Om man bestämmer sig för att byta ut teflonpannorna som man steker sin mat i finns det två bra alternativ: kolstål och gjutjärn.

Kolstål

Pannor i kolstål är riktiga restautangpannor som blir bättre ju mer man använder dem. Märket de Buyer har många olika pannor i kolstål och de är förbehandlade med bivax. De är garanterat fria från giftiga ämnen och avger en liten mängd järn när man använder dem, vilket är positivt.

Jag har inte testat den här typen av stekpanna men var lite inne på att köpa det ett tag. Jag fick rekommendationen att hellre satsa på gjutjärn eftersom kolstål måste behandlas på ett speciellt sätt och att det krävs att man steker in den innan man börjar använda den. Jag tror att det i själva verket bara är en smaksak.

Gjutjärn

En gjutjärnspanna är ett bra alternativ till teflon som gör att man slipper alla obehagliga gifter, men även denna kräver en del skötsel. En gjutjärnspanna avger också järn vid matlagning.

Om man är van att använda teflonpannor kan det blir lite jobbigt att ställa om sig till gjutjärn. Det krävs mer ansträngning för att diska pannan och se till så att saker inte fastnar.

En gjutjärnspanna håller, precis som kolstål, för alltid, så jag rekommenderar att man köper en riktigt bra. De är lite dyrare, men det är det värt!

Gjutjärn hemma hos oss

Jag köpte två stekpannor i gjutjärn från Skeppshult nyligen och i början tyckte jag att det var hopplöst hur lätt saker fastnade. Efter en tids användning har det blivit lite lättare att steka saker som alltid fastnade i början. Jag ser alltid till att diska ur pannan direkt efter användning och låter den sedan torka snabbt – gärna på eftervärmen på spisen tillsammans med lite oliv- eller kokosolja. Detta för att slippa ha fukt i pannan så att det uppstår rost, vilket det annars kan göra. Jag ser till att fetta in pannan litegrann efter användning och har dessutom rikligt med olja vid stekning. Då fastnar det inte lika lätt. Det är viktigt att aldrig diska gjutjärn med diskmedel eller i diskmaskin, utan bara med varmt vatten.

Gjurjärnspannor

Här är de två pannorna från Skeppshult: en som är lite mer som en wokpanna och en stekpanna som är 28 cm i diameter. Den lilla stekpannan har jag fått av min syster, som i sin tur har fått den från mamma, som i sin tur också har ärvt den. Som jag skrev: de håller för alltid!

Gjutjärnsgryta

Jag har också en riktigt rejäl gryta i gjutjärn som vi har fått av svärmor. Den använder jag ofta till att koka grytor och liknande. Den är riktigt bra, men också riktigt tung.

Fler anledningar

Andra anledningar till att slopa teflonpannorna är att slippa använda plastredskap för tillagning av mat. Plast som värms upp släpper ifrån sig av de tillsatsämnen som finns i plasten, så att använda plastredskap till att röra i en het panna är inte att föredra.

Dessutom är det extremt mycket mer långsiktigt och hållbart att köpa en stekpanna i gjutjärn eller kolstål. Teflon slits snabbt ut och om det blir väldigt repigt måste man byta ut pannan. Både gjutjärn och kolstål håller i stort sett för alltid. Priset är högre men det blir billigare per användning om man slår ut det på hur länge de håller. Dessutom är det bättre för miljön att satsa på ett långsiktigt alternativ!

Fler saker i teflon

Det finns fler saker än stekpannor och grytor som är i teflon. Bakplåtar, ugnsformar, bakformar och våffeljärn är ofta i det. Jag tycker att man i första hand ska byta ut det man använder ofta och det som är direkt kontakt med maten. Här hemma har vi kvar vissa formar i teflon som vi i stort sett aldrig använder. Även våffeljärnet är i teflon men jag har inte prioriterat att byta ut det ännu eftersom vi använder det väldigt sällan.

Läs mer

Kung Markatta konservburkar

Heja Kung Markatta, snart bisfenolfria

I slutet på 2014 gick Kung Markatta ut med information om att deras konservburkar skulle bli fria från Bisfenol A, BPA (se beskrivning av vad Bisfenol A är längst ner i inlägget). Först skulle de byta ut krossade tomater, hela skalade tomater och körsbärstomater. Därefter skulle burkarna till deras bönor, kokosmjölk och kokosgrädde bytas ut. Allt detta skulle ske under början av 2015, så de bisfenolfria burkarna finns ute i handeln nu. En och annan konservburk av den gamla modellen kan dock finnas kvar ute i butikerna, eftersom att vissa butiker tar in väldigt stora mängder på en gång som de säljer slut på innan de nya burkarna börjar säljas.

Kung Markatta tycker att det är väldigt viktigt att deras burkar är fria från bisfenoler. De har tidigare gjort mätningar på de gamla konservburkarna och de hade mycket låga nivåer av bisfenoler, långt under gränsvärdena. Ändå har de kämpat för att deras burkar ska bli helt bisfenolfria. De har verkligen fattat grejen med att lyssna på konsumenterna, tycker jag. Heja, Kung Markatta!

Jag undrade hur det ser ut med bisfenol i locken till deras glasburkar, så jag skickade ett mail för att fråga:

Hej Kung Markatta!

Jag har läst att era konservburkar är fria från bisfenoler nu, vilket jag tycker är toppen! Hur ser det ut med era glasburkar med lock? Vilka är fria från bisfenoler och vilka är inte det? Har ni planer på att göra förbättringar även där (om det är så att det finns förbättringar att göra)?

Jag fick följande svar idag:

Tack för ditt mail.

Vi är väl medvetna om diskussionerna som pågår om bisfenol och vi jobbar hela tiden på att få våra leverantörer att förstå vad viktigt det är med miljöanpassade förpackningar. Även om inte alla kan erbjuda bisfenolfria alternativ än, så har vi kunnat få det på flertalet lock, och de som inte har det än har kunnat skickat oss dokument som visar att locken ändå lever upp till EUs krav på livsmedelssäkerhet.

De lock som idag är bisfenolfria är:
Alla våra olika nötsmör (jordnöt, hasselnöt, cashew, mandel)  och tahini, våra bärpulver, vanilj- och lakritspulver, dijonsenap, tomatpuré, passerade tomater samt kokosoljan.

De har alltså en hel del produkter i glasburkar vars lock inte är fria från bisfenoler. Exempel på övriga burkar i deras sortiment som inte nämns i mailet (och därmed inte är helt fria från bisfenoler) är oliver, pesto, sylt, ghee, olivkräm och honung. De har alltså en del kvar att jobba för, men jag tycker det är bra att de kämpar för att bli av med bisfenoler i deras burkar och lock. De har redan tagit sig en bit på vägen.

Den skyddande lacken finns fortfarande kvar i konservburkarna, men nu innehåller den polyester istället för bisfenol, enligt svar på en fråga som finns i kommentarerna till detta inlägg. Polyester har bedömts som en säker ersättare till bisfenol.

Jag tycker att det är skönt att många av deras produkter nu är både ekologiska och bisfenolfria. Förut har jag ofta stått inför valet att välja en icke ekologisk produkt i tetra eller en ekologisk produkt i konservburk.

Bisfenol A

Bisfenol A, även känt som BPA, är ett ämne som finns i vissa typer av plast. I konservburkar finns den i epoxiplasten på insidan av burken. Denna skyddande plastfilm är till för att hindra burkarna från att rosta och att skadliga ämnen ska läcka ut från själva konservburken. Studier har visat att Bisfenol A är hormonstörande även i små mängder.

Läs mer