Dirty dozen cancer edition

Jag har tidigare skrivit om Dirty dozen och Clean fifteen, alltså de frukter och grönsaker som innehåller mest respektive minst bekämpningsmedel. Listorna tas fram av EWG och baseras på studier som har gjorts på  frukter och grönsaker i USA.

Nu har EWG tagit fram en ny lista: Dirty dozen cancer edition. Det är en lista med tolv skadliga kemikalier som är eller misstänks vara cancerframkallande. Listan kommer också med tips på hur man ska undvika dessa kemikalier och jag tycker att den kan vara bra att läsa igenom om man funderar på att börja, eller redan håller på, giftminimera sitt hem.

Här är alla kemikalierna på listan (på engelska för att undvika fel i översättning):

  1. Bisphenol A (BPA)
  2. Atrazine
  3. Organophosphate Pesticides
  4. Dibutyl Phthalate (DBP)
  5. Lead
  6. Mercury
  7. PFCs
  8. Phthalates
  9. Diethlyhexyl Phthalate (DEHP)
  10. PBDEs
  11. Triclosan
  12. Nonylphenol

Precis som med listan över frukter och grönsaker är studierna gjorda i USA och även tipsen är anpassade för den amerikanska marknaden.

Nedan listar jag de kemikalier och tips som jag finner mest relevanta och viktiga. Det är en sammanfattning av vad EWG skriver i sina råd, men också lite ytterligare information på vissa punkter.

Bisfenol A (BPA)

Ett ämne som används för att tillverka olika plastsorter och används i många vardagliga plastföremål, livsmedels- och dryckesförpackningar, konservburkar m.m.

Hur du undviker: Köp färska råvaror eller råvaror som är förpackade i glasburkar istället för konservburkar. Om du köper koservburkar eller plast, välj de alternativ där det uttryckligen står att de är fria från BPA. Undvik plaster som är märkta med ”PC” (vilket står för polykarbonat) eller en 7:a i en triangel, eftersom de kan innehålla BPA. Säg också nej till kvitton när du handlar, eftersom de ofta är gjorda av termopapper som innehåller BPA.

Bly

Redan vid mycket låga doser kan bly ge skador på nervsystemet. Bly har också kopplats till andra hälsoeffekter som lägre IQ, missfall, njursakdor och hormonrubbningar.

Hur du undviker: Var försiktig när du skrapar bort gammal färg då den kan innehålla bly. Undvik att använda äldre träsaker eller träleksaker med flagnad färg.

Kvicksilver

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och har negativa effekter för hjärnan, njurar, lever, hjärta och nervsystemet. Kvicksilverexponering under graviditet är mycket farligt för fostret och kan leda till försämrad utveckling av hjärnan och nervsystemet.

Hur du undviker: Viss typ av fisk har en hög halt av kvicksilver, så undvik att äta för mycket av de sorterna. Det finns speciella rekommendationer för den som är gravid eller ammar.

PFC (högfluorerade ämnen)

Högfluorerade ämnen används till att göra vatten-, fett- och smutsavvisande beläggningar på olika material. Det används på t.ex.allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor och stoppade möbler. Det finns också i impregnerade textilier och papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum.

Hur du undviker: Välj produkter som inte är fukt- och smutsavstötande och undvik att impregnera skor. Begränsa inköpen av take away-mat som ofta kommer i förpackningar som är behandlade med högfluorerade ämnen. Undvik Gore-Tex, teflon, köksredskap med non stick-beläggning samt tyger som är vattenavvisande. Använd inte micropopcorn och undvik också hygienprodukter som har ingredienser som heter något med ”PTFE” eller ”fluoro”. Läs också Naturskyddsföreningens 14 tips för att undvika högfluorerade ämnen.

Ftalater

Vanligt förekommande kemiska ämnen som används som mjukgörare i plast.

Hur du undviker: Ftalater kan användas som doftingrediens i hygienprodukter, men uppges inte i innehållsdeklarationen. Undvik därför hygienprodukter med kraftigt konstgjorda dofter. Eftersom ftalater är vanligt förekommande i plast och kan läcka ut bör du undvika att värma mat i plastförpackningar. Laga inte heller mat med plastföremål. Ge dina barn leksaker som är gjorda av trä eller plastleksaker som är fria från ftalater. Byt ut duschdraperier i PVC-plast till draperier gjorda i polyester eller naturfibrer. Undvik också kläder med plasttryck.

PBDE (flamskyddsmedel)

PBDE är ett kemiskt flamskyddsmedel som är förbjudet inom EU sedan 2004. Trots detta orsakar ämnet problem, eftersom det är otroligt långlivat. Det finns därför kvar i naturen länge, ansamlas i fettrik vävnad i kroppen och anrikas i näringskedjan. PBDE kan finnas i stoppade möbler, madrasser, kuddar, soffor och elektronik.

Hur du undviker: Undvik möbler med skumgummifyllning och dubbelkolla med tillverkaren så att den inte är flamskyddsbehandlad. Använd en dammsugare som är utrustad med HEPA-filter för att få bort giftiga partiklar från ditt hem.

Triklosan

En ingrediens i vissa flytande tvålar, diskmedel, tandkräm och många hygienprodukter.

Hur du undviker: Undvik antibakteriell tvål och andra antibakteriella produkter som t.ex. träningskläder som ska förhindra dålig lukt. Läs på innehållsförteckningen på hygienprodukter och byt ut de som innehåller triklosan.

 

Läs mer

No poo hår

No poo – En utmaning med tålmodigt väntande

Att hålla på med no poo kan kännas hopplöst ibland. Jag började experimentera med no poo för ungefär tre månader sedan och till en början har det fungerat riktigt bra. På senaste tiden har det dock inte gjort det och det känns som att jag gått med fett hår mest hela tiden. Den no poo-tvål och ägginpackning som fungerade så bra till en början har inte längre fungerat på samma sätt, utan håret har inte velat vara annat än fett. Känslan av hopplöshet har börjat smyga sig på. Hur lång tid ska det egentligen ta innan det bara fungerar bra?

Jag har experimenterat vidare med håret och upptäckt fler sätt att tvätta håret på. Jag har märkt att mitt hår behöver lite variation med olika tvättmetoder för att fortsätta vara fint. Problemet ligger alltså inte i tvättmetoderna, utan att jag varierat för lite. Varför det är så vet jag faktiskt inte. Här listar jag några av de tvättmetoder jag använt på senaste:

Rågmjöl

Ingredienser:

  • 2-3 dl vatten
  • 4-5 msk ekologiskt rågmjöl

Gör såhär:

Skaka vatten och rågmjöl ordentligt i en burk med lock. Sila mjölet genom en finmaskig sil och skaka lite till. Vätskan masseras in i håret i omgångar. Jag föredrar att blöta håret innan jag masserar in vätskan, men det går med fördel att massera in i torrt hår. Skölj noggrant.

Efter rågmjölstvätten gör jag en surskölj och det ger (oftast) ett väldigt fint resultat!

Björklöv

Björklöv innehåller saponiner, vilket gör att det skummar när de löses i vatten. Saponiner är rengörande för hår, kropp och textilier. Bjöklöven innehåller mest saponiner på våren och försommaren, så det bästa är att plocka dem då och sedan torka dem.

Ingredienser:

  • 3 dl kallt vatten
  • 3 msk torkade björklöv eller en näve färska

Gör såhär:

Blanda björklöven med vatten och låt dra minst 30 minuter i en stor burk. Vatten- och lövblandningen ska helst inte ta upp mer än halva burken så att det går att skaka ordentligt. Skaka blandningen så att den skummar. Sila bort löven och massera in vätskan i håret. Skölj noga!

Björklövstvätt

Färska björklöv som står och drar i vatten.

Surskölj

Efter tvättning brukar jag göra en surskölj. Jag gör det inte varje tvätt men har märkt att håret blir mindre fett när jag gör det, så jag har börjat göra det alltmer ofta. En surskölj återställer pH-balansen i håret. Den gör att fjällen på håret sluts efter tvättningen samtidigt som den är mjukgörande och glansgivande.

Ingredienser:

  • 5 dl kallt vatten
  • 1/2 dl äppelcidervinäger

Gör såhär:

Surskölj görs efter att man har tvättat håret. Jag brukar börja med att doppa hårtopparna i blandningen och häller sedan i omgångar så att det kommer över hela håret. Eftersom vattnet ska vara kallt är det enklast och skonsammast att stå framåtlutad medan man häller blandningen över håret. Det behöver inte sköljas ytterligare efteråt. I början kan håret lukta vinäger, men det försvinner så fort håret har torkat.

Torrschampo

Mellan tvättningarna blir mitt hår lite fett i alla fall och då använder jag kakao som torrschampo. Det är bara att ta lite kakao i handen och pudra direkt i hårbotten. Håret ser genast renare ut och får samtidigt mer volym.

Det går också att använda potatismjöl, carobpulver, kanel eller havregryn som torrschampo. Potatismjöl kan man behöva borsta ur håret efter man låtit det verka nån minut.

Jag brukar blanda lika delar potatismjöl och kakao ibland och strö över håret och sedan borsta med svinborsten. Det är hårfärgen som får styra vilken typ av torrschampo man använder, så är man blond kan man ta potatismjöl medan kakao funkar fint för mörkt hår.

No poo torrschampo

Kakao och potaismjöl – torrschampo som man alltid har hemma.

Borstning

Det är inte bara tvättningen som är viktigt för ett välmående hår, utan även borstningen är det. Borstar och kammar i plast har ofta gjutskarvar som nöter på håret. Även om skarvarna inte syns kan det gör skada. Hårborstar i metall är inte heller ett bra allternativ eftersom att de kan rispa och skada hårbotten.

Det bästa för håret är att använda en bredtandad kam eller en borste med svinborst. De är skonsamma för håret och hjälper även till att fördela sebumet, alltså hårbottens egenproducerade, välgörande oljor, i håret.

Jag använder en hårborste i trä från Braun Wettbern för att reda ut håret. Jag har också en borste med svinborst som jag använder för att borsta håret noga så att det blir blankt och fint. Det bästa är att borsta håret först när det har torkat för att slita på det mindre. Jag brukar reda ut håret lite när det är blött och sedan borsta det ordentligt först när det torkat helt.

Hårborstar i trä

De två borstarna jag har är inköpta på varsin ekologisk frisörsalong: Friekosör i Stockholm och KällbergElmberg i Umeå.

Det är alltså mycket experimenterande för att få till det med no poo, men samtidigt tycker jag inte att det är så konstigt att håret tar tid på sig för att anpassa sig. När jag ändå har använt schampo fullt med skadliga kemikalier i nästan trettio års tid är det kanske inte så farligt att det tar lite tid att hitta det sätt som fungerar bäst för just mitt hår. Det som är lite jobbigt är att det blir lite som ett lotteri under omställningsfasen. Före jag tvättar håret vet jag inte om det kommer att bli fett och konstigt eller om det kommer bli jättefint efteråt.

Igår tvättade jag håret med ägginpackningen och sköljde sedan med surskölj och när håret hade torkat kände jag att jag verkligen hade en bra no poo-dag! Jag förevigade tillfället med en bild som syns nedan. Jag struntade i att borsta håret utan lät det istället vara som det var. Jag måste bli bättre på att låta mitt självfall bara vara precis som det är.

No poo hår

En midsommarkrans och en känsla av att jag har en bra no poo-dag.

Läs mer

Loppisfynd för plastbantare

Loppisfynd för plastbantare

Det var väldigt länge sedan jag var på loppis senast. Jag har faktiskt inte varit på loppis sedan jag började plastbanta för drygt ett år sedan, men i helgen bar det iväg. Vi var både på Botkyrka marknad och Erikshjälpen Second Hand i Vårby. Förut brukade jag inte hitta så mycket på loppis och second hand, men som plastbantare är det ju rena himmelriket.

Vi hittade bland annat glasburkar, glasflaskor, två glaskaraffer, assietter, en senapsburk, en kruka och dukar. Vissa saker ska jag ha för att förvara matrester att ställa in i kylen och assietterna har en perfekt form för att använda som lock till skålar vi redan har hemma. Även där blir det bra matförvaring i kylen. Jag tycker att flera av sakerna var så fina, så de kommer jag nog att ha när jag fotar framöver.

Loppisfynd

Den här krukan ska jag använda till att förvara mina köksredskap.

Loppisfynd för plastbantare

Den här typen av glasskålar med glaslock är verkligen bra att ha till förvaring av mat i kylen. Jag önskar att jag hade hittat fler! Just nu förvarar jag min chiapudding i skålen.

Det bästa med de här fynden är att jag använt pengar som jag fått av att sälja bort egna saker som jag inte använder. Jag gillar tanken på att några av mina saker har bytt ägare och jag istället fått fina saker som jag har mer användning för. Då blev det lite mindre slit och släng för min del.

Läs mer

SONY DSC

Snygg plastbantning av skafferiet

Jag har gett mig på uppgiften att plastbanta skafferiet. Jag hade en hel del burkar i glas hemma så jag har försökt göra mig av med antalet förpackningar i skafferiet, speciellt de i plast.

Jag älskar att ha saker i burkar av olika slag. Det blir så mycket finare och trevligare i skafferiet, men nackdelen är ju att jag kastar förpackningarna och därför inte har koll på hur länge jag har haft saker och när bäst före-datumet har gått ut. Dessutom är det lite problematiskt med mjölsorter som ser nästan likadana ut. Det blir så svårt att hålla reda på vad som är vad. Det problemet har jag löst nu och märkt upp alla burkar.

Glasburkar med retro etiketter

Glasburkar med retro etiketter

Att burkarna ser lite olika ut gör inte mig så mycket. Jag gillar det! Jag brukar alltid spara glasburkar som det varit livsmedel i när de blir tomma så det är bra att de kommer till användning.

I helgen ska jag på loppis och då hoppas jag på att hitta fina burkar som är lite större.

glasburkar

 

Läs mer

Humble brush tandborste

En ödmjuk tandborste – Humble brush

Jag testar nu på att byta ut plasttandborsten mot en lite mer ödmjuk variant. Det är i alla fall vad Humble Brush kallar sin bambutandborste och jag tycker det är en lite charmig beskrivning.

Humble brush tandborste

Det som gör att den här skiljer sig från en vanlig tandborste är att handtaget är i bambu. Själva borsten är fortfarande i nylon, men de är helt fria från BPA. Handtaget är nedbrytbart och förpackningen är komposterbar, så det är ju toppen miljötänk.

Det som gör att de sticker ut lite extra är den lilla detaljen att de hjälper människor som är i nöd av munvård. För varje såld tandborste skänks en fysisk tandborste till någon som behöver. Jag gillar det här med ”buy one, give one” som de kör med och det är ju egentligen en gigantisk detalj.

Humble Brush - När du köper en, skänker vi en

Bilden ovan är lånad från humblebrush.se.

Jag har provat tandborsten i en vecka nu och tyckte det smakade lite väl mycket trä i munnen de första borstningarna. Nu har det gått till sig, eller så har jag helt enkelt vant mig. När det är dags att byta tandborste igen ska jag se om det blir till att prova någon annan tandborste som inte är i plast eller om jag ska fortsätta vara en ödmjuk borstare. Att skippa plasttandborstar känns som ett fortsatt bra val framöver, i alla fall.

Läs mer

Giftfritt tvättmedel

Tvätta giftfritt och miljövänligt

Att välja ett tvättmedel som är giftfritt och miljövänligt är, enligt mig, väldigt viktigt. Tvättmedel och sköljmedel kan innehålla en del ämnen som är skadliga för hälsan. De sorter som inte är parfymfria innehåller väldigt mycket parfym, vilket kan vara allergiframkallande.

Sköljmedel är inte bara dåligt för miljön, utan det dessutom helt onödigt. Vi lever i en inbillning att det är det enda sättet om man vill att tvätten ska vara mjuk. Det enda sköljmedel egentligen är nödvändigt för är för den goda doften. Man vill ju såklart att tvätten ska lukta gott, men måste den verkligen lukta starkt av parfym? Räcker det inte med att den bara luktar rent? Detta började jag fundera på för något år sedan och det resulterade i att jag slutade använda sköljmedel för att sedan börja experimentera med giftfria och miljövänlig tvättmedel.

Jag använder endast tre produkter för att min tvätt ska bli ren, mjuk och lukta gott:

  • Linoljesåpa
  • Ättiksprit
  • Galltvål

Giftfritt tvättmedel

Linoljesåpan är miljövänlig, effektiv och biologisk nedbrytbar. Jag använder en såpa från Grunne och den har en mild doft av mandel. Den har jag valt för att den finns att köpa i en butik i närheten av där jag bor, men det finns också att köpa från exempelvis Ovolin och Gysinge. Jag doserar bara ca 30 ml såpa för varje tvätt och tvätten blir ren och luktar rent och fräscht.

Oftast tycker jag att tvätten blir tillräckligt mjuk bara av att tvätta med såpa, men om jag vill ha den extra mjuk brukar jag blanda lite ättika eller ättiksprit med vatten och ha i sköljmedelfacket. Det räcker med två teskedar för att få resultat.

Plagg som fått fläckar brukar jag behandla med galltvål innan tvätt. Det är en riktigt effektiv fläckborttagnings- och rengörningstvål som baseras helt på naturliga ämnen. Den finns både som flytande och fast tvål.

Om man är väldigt förtjust i den goda lukten kan man droppa i ett par droppar eterisk olja i såpan innan man doserar. Då luktar tvätten gott. Det som är viktigt att tänka på är att det finns en risk för allergi även mot eteriska oljor, trots att de är naturliga. Jag skulle inte rekommendera att använda dessa, speciellt inte om man har barn. Jag tycker att det bästa är att helt enkelt vänja sig med att tvätten inte behöver lukta så starkt.

 

Att tänka på

När man går över till giftfria och parfymfria tvättmedel tar det tid innan man har tvättat ut lukten från sitt gamla tvättmedel både ur kläderna och maskinerna. Det blir en utfasning av de skadliga kemikalierna, men det är lika bra att börja på en gång.

Läs mer

Varför plastbantning?

Plastbantning är ett ord som förekommer allt mer ofta. Det låter som ännu en trend men det finns verkligen viktiga anledningar till varför det är bra att minska användningen av plast. Plast finns, som bekant, överallt runtomkring oss: i köket, i kylskåpet, i barnkammaren, i kläder och i vår elektronik. För att bara nämna några exempel. Det är omöjligt att undvika plast helt och hållet. Varför ska man ens försöka? Kan det verkligen vara så farligt om det finns i stort sett allt som tillverkas?

Svaret är inte alltid så enkelt. Det finns dålig plast och det finns plast som inte är fullt så illa. Plast i sig är inte farligt, men det är tillsatsämnena som används i plast som kan vara skadliga för hälsan.

Detta är min uppfattning om varför plast inte är bra för hälsan och miljön.

Plast – dåligt för miljön

I naturen bryts plast ner till små partiklar som sedan drar till sig skadliga kemikalier. Eftersom partiklarna är så små är det oundvikligt att djur får i sig dem när de äter och de går sedan ut i näringskedjan, som ofta slutar hos oss människor.

Det finns stora mängder plast ute i naturen och det flyter också runt i haven. För naturen tar det 450 år att bryta ned en PET-flaska. Plast ser inte bara otrevligt ut när det ligger och skräpar i naturen och i havet, det skadar också djur, människor och natur.

Plast – skadligt för hälsan

De flesta plaster framställs av råolja som pumpas upp ur jorden. Det är inte ett naturligt material för oss människor att äta från, sova i och förvara alla våra hygienprodukter och livsmedel i. Det finns flera olika typer av plast, allt från riktigt hård plast till tunn och mjuk. Trots att plasten har samma ursprung behövs det olika tillsatsämnen för att den ska få de rätta egenskaperna. Det kan till exempel handla om att hindra plasten från att missfärga sig, göra den mjuk eller göra så att den får svårare att börja brinna. Många tillsatsämnen vet man om att de är farliga. Andra misstänks vara farliga men sedan finns det också en mängd ämnen som man inte vet hur de påverkar oss. De tillsatsämnen man ofta pratar om som skadliga är ftalater, BPA, bisfenoler och bromerade flamskyddsmedel.

Hälsoproblemen blir allt större och sjukdomar som cancer, Alzheimers, artrit och hjärtproblem blir allt vanligare. Det är svårt att bevisa att plast skulle kunna orsaka detta, men faktum är att användandet av plast har ökat markant sedan 70-talet samtidigt som många sjukdomar också har ökat. Allt mer forskning tyder på att tillsatsämnen i plast kan orsaka både cancer och infertilitet.

Ftalater

Ftalater är mjukgörare som tillsätts i plaster och de har visat sig ha skadliga effekter. Så fort man kommer i kontakt med plast som innehåller ftalater släpper den ifrån sig, d.v.s. ”svettas ut”, av dessa ämnen. Det spelar ingen roll om plasten är gammal eller väl rengjord eftersom mjukgörarna är inblandade i plasten. Plasten kommer att fortsätta släppa ifrån sig dessa ämnen under sin livstid. Det är snarare så att gammal plast är värre eftersom den kan innehålla tillsatsämnen som idag är förbjudna. Man har upptäckt att många av dessa ftalater är hormonstörande.

Det är inte nödvändigt att sluta använda plast helt och hållet, men det finns en del saker som är viktiga att tänka på till att börja med. Läs mer om plast på Naturskyddsföreningen.

Coctaileffekten

Det som oroar mest med dessa tillsatsämnen är att man inte vet hur stora mängder som är skadliga och vad de kan göra. Man oroar sig mycket för coctaileffekten, d.v.s. hur de olika ämnena påverkar när de blandas i våra kroppar. Här följer en video som beskriver coctaileffekten, även denna framtagen av Naturskyddsföreningen.

 

Läs mer