Dirty dozen cancer edition

Jag har tidigare skrivit om Dirty dozen och Clean fifteen, alltså de frukter och grönsaker som innehåller mest respektive minst bekämpningsmedel. Listorna tas fram av EWG och baseras på studier som har gjorts på  frukter och grönsaker i USA.

Nu har EWG tagit fram en ny lista: Dirty dozen cancer edition. Det är en lista med tolv skadliga kemikalier som är eller misstänks vara cancerframkallande. Listan kommer också med tips på hur man ska undvika dessa kemikalier och jag tycker att den kan vara bra att läsa igenom om man funderar på att börja, eller redan håller på, giftminimera sitt hem.

Här är alla kemikalierna på listan (på engelska för att undvika fel i översättning):

  1. Bisphenol A (BPA)
  2. Atrazine
  3. Organophosphate Pesticides
  4. Dibutyl Phthalate (DBP)
  5. Lead
  6. Mercury
  7. PFCs
  8. Phthalates
  9. Diethlyhexyl Phthalate (DEHP)
  10. PBDEs
  11. Triclosan
  12. Nonylphenol

Precis som med listan över frukter och grönsaker är studierna gjorda i USA och även tipsen är anpassade för den amerikanska marknaden.

Nedan listar jag de kemikalier och tips som jag finner mest relevanta och viktiga. Det är en sammanfattning av vad EWG skriver i sina råd, men också lite ytterligare information på vissa punkter.

Bisfenol A (BPA)

Ett ämne som används för att tillverka olika plastsorter och används i många vardagliga plastföremål, livsmedels- och dryckesförpackningar, konservburkar m.m.

Hur du undviker: Köp färska råvaror eller råvaror som är förpackade i glasburkar istället för konservburkar. Om du köper koservburkar eller plast, välj de alternativ där det uttryckligen står att de är fria från BPA. Undvik plaster som är märkta med ”PC” (vilket står för polykarbonat) eller en 7:a i en triangel, eftersom de kan innehålla BPA. Säg också nej till kvitton när du handlar, eftersom de ofta är gjorda av termopapper som innehåller BPA.

Bly

Redan vid mycket låga doser kan bly ge skador på nervsystemet. Bly har också kopplats till andra hälsoeffekter som lägre IQ, missfall, njursakdor och hormonrubbningar.

Hur du undviker: Var försiktig när du skrapar bort gammal färg då den kan innehålla bly. Undvik att använda äldre träsaker eller träleksaker med flagnad färg.

Kvicksilver

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och har negativa effekter för hjärnan, njurar, lever, hjärta och nervsystemet. Kvicksilverexponering under graviditet är mycket farligt för fostret och kan leda till försämrad utveckling av hjärnan och nervsystemet.

Hur du undviker: Viss typ av fisk har en hög halt av kvicksilver, så undvik att äta för mycket av de sorterna. Det finns speciella rekommendationer för den som är gravid eller ammar.

PFC (högfluorerade ämnen)

Högfluorerade ämnen används till att göra vatten-, fett- och smutsavvisande beläggningar på olika material. Det används på t.ex.allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor och stoppade möbler. Det finns också i impregnerade textilier och papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum.

Hur du undviker: Välj produkter som inte är fukt- och smutsavstötande och undvik att impregnera skor. Begränsa inköpen av take away-mat som ofta kommer i förpackningar som är behandlade med högfluorerade ämnen. Undvik Gore-Tex, teflon, köksredskap med non stick-beläggning samt tyger som är vattenavvisande. Använd inte micropopcorn och undvik också hygienprodukter som har ingredienser som heter något med ”PTFE” eller ”fluoro”. Läs också Naturskyddsföreningens 14 tips för att undvika högfluorerade ämnen.

Ftalater

Vanligt förekommande kemiska ämnen som används som mjukgörare i plast.

Hur du undviker: Ftalater kan användas som doftingrediens i hygienprodukter, men uppges inte i innehållsdeklarationen. Undvik därför hygienprodukter med kraftigt konstgjorda dofter. Eftersom ftalater är vanligt förekommande i plast och kan läcka ut bör du undvika att värma mat i plastförpackningar. Laga inte heller mat med plastföremål. Ge dina barn leksaker som är gjorda av trä eller plastleksaker som är fria från ftalater. Byt ut duschdraperier i PVC-plast till draperier gjorda i polyester eller naturfibrer. Undvik också kläder med plasttryck.

PBDE (flamskyddsmedel)

PBDE är ett kemiskt flamskyddsmedel som är förbjudet inom EU sedan 2004. Trots detta orsakar ämnet problem, eftersom det är otroligt långlivat. Det finns därför kvar i naturen länge, ansamlas i fettrik vävnad i kroppen och anrikas i näringskedjan. PBDE kan finnas i stoppade möbler, madrasser, kuddar, soffor och elektronik.

Hur du undviker: Undvik möbler med skumgummifyllning och dubbelkolla med tillverkaren så att den inte är flamskyddsbehandlad. Använd en dammsugare som är utrustad med HEPA-filter för att få bort giftiga partiklar från ditt hem.

Triklosan

En ingrediens i vissa flytande tvålar, diskmedel, tandkräm och många hygienprodukter.

Hur du undviker: Undvik antibakteriell tvål och andra antibakteriella produkter som t.ex. träningskläder som ska förhindra dålig lukt. Läs på innehållsförteckningen på hygienprodukter och byt ut de som innehåller triklosan.

 

Läs mer

No poo hår

No poo – En utmaning med tålmodigt väntande

Att hålla på med no poo kan kännas hopplöst ibland. Jag började experimentera med no poo för ungefär tre månader sedan och till en början har det fungerat riktigt bra. På senaste tiden har det dock inte gjort det och det känns som att jag gått med fett hår mest hela tiden. Den no poo-tvål och ägginpackning som fungerade så bra till en början har inte längre fungerat på samma sätt, utan håret har inte velat vara annat än fett. Känslan av hopplöshet har börjat smyga sig på. Hur lång tid ska det egentligen ta innan det bara fungerar bra?

Jag har experimenterat vidare med håret och upptäckt fler sätt att tvätta håret på. Jag har märkt att mitt hår behöver lite variation med olika tvättmetoder för att fortsätta vara fint. Problemet ligger alltså inte i tvättmetoderna, utan att jag varierat för lite. Varför det är så vet jag faktiskt inte. Här listar jag några av de tvättmetoder jag använt på senaste:

Rågmjöl

Ingredienser:

  • 2-3 dl vatten
  • 4-5 msk ekologiskt rågmjöl

Gör såhär:

Skaka vatten och rågmjöl ordentligt i en burk med lock. Sila mjölet genom en finmaskig sil och skaka lite till. Vätskan masseras in i håret i omgångar. Jag föredrar att blöta håret innan jag masserar in vätskan, men det går med fördel att massera in i torrt hår. Skölj noggrant.

Efter rågmjölstvätten gör jag en surskölj och det ger (oftast) ett väldigt fint resultat!

Björklöv

Björklöv innehåller saponiner, vilket gör att det skummar när de löses i vatten. Saponiner är rengörande för hår, kropp och textilier. Bjöklöven innehåller mest saponiner på våren och försommaren, så det bästa är att plocka dem då och sedan torka dem.

Ingredienser:

  • 3 dl kallt vatten
  • 3 msk torkade björklöv eller en näve färska

Gör såhär:

Blanda björklöven med vatten och låt dra minst 30 minuter i en stor burk. Vatten- och lövblandningen ska helst inte ta upp mer än halva burken så att det går att skaka ordentligt. Skaka blandningen så att den skummar. Sila bort löven och massera in vätskan i håret. Skölj noga!

Björklövstvätt

Färska björklöv som står och drar i vatten.

Surskölj

Efter tvättning brukar jag göra en surskölj. Jag gör det inte varje tvätt men har märkt att håret blir mindre fett när jag gör det, så jag har börjat göra det alltmer ofta. En surskölj återställer pH-balansen i håret. Den gör att fjällen på håret sluts efter tvättningen samtidigt som den är mjukgörande och glansgivande.

Ingredienser:

  • 5 dl kallt vatten
  • 1/2 dl äppelcidervinäger

Gör såhär:

Surskölj görs efter att man har tvättat håret. Jag brukar börja med att doppa hårtopparna i blandningen och häller sedan i omgångar så att det kommer över hela håret. Eftersom vattnet ska vara kallt är det enklast och skonsammast att stå framåtlutad medan man häller blandningen över håret. Det behöver inte sköljas ytterligare efteråt. I början kan håret lukta vinäger, men det försvinner så fort håret har torkat.

Torrschampo

Mellan tvättningarna blir mitt hår lite fett i alla fall och då använder jag kakao som torrschampo. Det är bara att ta lite kakao i handen och pudra direkt i hårbotten. Håret ser genast renare ut och får samtidigt mer volym.

Det går också att använda potatismjöl, carobpulver, kanel eller havregryn som torrschampo. Potatismjöl kan man behöva borsta ur håret efter man låtit det verka nån minut.

Jag brukar blanda lika delar potatismjöl och kakao ibland och strö över håret och sedan borsta med svinborsten. Det är hårfärgen som får styra vilken typ av torrschampo man använder, så är man blond kan man ta potatismjöl medan kakao funkar fint för mörkt hår.

No poo torrschampo

Kakao och potaismjöl – torrschampo som man alltid har hemma.

Borstning

Det är inte bara tvättningen som är viktigt för ett välmående hår, utan även borstningen är det. Borstar och kammar i plast har ofta gjutskarvar som nöter på håret. Även om skarvarna inte syns kan det gör skada. Hårborstar i metall är inte heller ett bra allternativ eftersom att de kan rispa och skada hårbotten.

Det bästa för håret är att använda en bredtandad kam eller en borste med svinborst. De är skonsamma för håret och hjälper även till att fördela sebumet, alltså hårbottens egenproducerade, välgörande oljor, i håret.

Jag använder en hårborste i trä från Braun Wettbern för att reda ut håret. Jag har också en borste med svinborst som jag använder för att borsta håret noga så att det blir blankt och fint. Det bästa är att borsta håret först när det har torkat för att slita på det mindre. Jag brukar reda ut håret lite när det är blött och sedan borsta det ordentligt först när det torkat helt.

Hårborstar i trä

De två borstarna jag har är inköpta på varsin ekologisk frisörsalong: Friekosör i Stockholm och KällbergElmberg i Umeå.

Det är alltså mycket experimenterande för att få till det med no poo, men samtidigt tycker jag inte att det är så konstigt att håret tar tid på sig för att anpassa sig. När jag ändå har använt schampo fullt med skadliga kemikalier i nästan trettio års tid är det kanske inte så farligt att det tar lite tid att hitta det sätt som fungerar bäst för just mitt hår. Det som är lite jobbigt är att det blir lite som ett lotteri under omställningsfasen. Före jag tvättar håret vet jag inte om det kommer att bli fett och konstigt eller om det kommer bli jättefint efteråt.

Igår tvättade jag håret med ägginpackningen och sköljde sedan med surskölj och när håret hade torkat kände jag att jag verkligen hade en bra no poo-dag! Jag förevigade tillfället med en bild som syns nedan. Jag struntade i att borsta håret utan lät det istället vara som det var. Jag måste bli bättre på att låta mitt självfall bara vara precis som det är.

No poo hår

En midsommarkrans och en känsla av att jag har en bra no poo-dag.

Läs mer

skor

Att göra ett medvetet val av skor

I ungefär ett och ett halvt års tid har jag, rent utseendemässigt, varit helt oengagerad i vad jag har haft på fötterna. När jag började känna av foglossning under min graviditet tog jag på mitt ett par gympaskor och efter det har jag gått i dem under alla årstider. Innan graviditeten gick jag alltid i högklackade skor, så min längtan efter något mer elegant har växt sig allt större. Under min tid i gympaskor har jag börjat prioritera bekvämlighet i större utsträckning, så för ett par veckor sedan gav jag mig ut i jakt efter ett par skor som skulle vara båda eleganta och bekväma.

Efter att ha tittat på en hel del olika skor hittade jag till slut ett par jag föll för: Summer Zone från Ecco. Jag tyckte att det kändes bra att välja ett par sportiga skor i skinn. Ett medvetet val för mig är att välja något som håller längre än en halv säsong, så jag tyckte att läder skulle vara ett bra val.

SONY DSC

Krom i garvningen

När jag hade köpt skorna och kom hem började jag fundera på hur mycket gifter det egentligen finns i skor, så jag började googla. Jag fick snabbt veta att när just skor i läder ofta är garvade med krom, vilket kan orsaka allergier och hudproblem. 80-85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom, så sannolikheten att just de skor jag köpt hade garvats med krom var rätt stor. För att få reda på hur det låg till mailade jag ecco med frågan om de har garvats med krom. Jag fick följande svar:

”När skinnet garvas används krom. Så det kan finnas spår av små mängder krom i den färdiga produkten.”

Jag vet inte hur stor påverkan krom har när man använder skorna, men själva processen innebär en stor belastning på miljön och de som jobbar med garvningen. Tuffa arbetsförhållande och hälsobesvär som astma, bronkit och lunginflammation till följd av kontakt med krom är inte helt ovanligt. Krom är en tungmetall som inte kan brytas ner av naturen, så det blir kvar i avloppsslam och blir också till ett problem när skor som garvats med krom slängs på soptippen eller förbränns.

Efter att ha fått reda på detta kändes mitt val inte så bra längre. Borde jag verkligen ha tagit reda på det här efter att precis ha gjort ett val som jag trodde var någorlunda bra? Jag vill ju göra val där jag slipper onödiga gifter och hitta ett alternativ som är både rättvist och hållbart.

Råd & rön gjorde ett test av olika skotillverkare under 2012 och där fick ecco i alla fall bättre betyg än de flesta andra tillverkare som testades. De blev godkända under kategorin ”Socialt ansvarstagande” och ”Miljöfrågor”, men hade en del brister i kategorierna ”Läderpolicy” och ”Insyn”.

Välja skor

Enligt Naturskyddsföreningen finns det några saker man kan tänka på när man väljer skor och här är en sammanfattning av deras råd för att lämna gröna skoavtryck:

  • Att i första hand välja second hand eller försöka fynda på Tradera.
  • Välja skor märkta med EU-blomman eller Svanen.
  • Gärna välja skor med material från djur- och växtprodukter och undvik syntetiska material.
  • Välja naturgarvat läder.
  • Försök hitta skor som är ekologiskt certifierade.
  • Hellre välja naturgummi i sulor eller återvunnet gummimaterial från gamla sulor istället för syntetiskt, nytillverkat gummi.
  • Undvika skor som är behandlade för att minska dålig lukt.

De tipsar om de schyssta alternativen Veja och Docksta.

Sköta om skor

Naturskyddsföreningen har tidigare i år bloggat om tips för att undvika högfluorerade ämnen och ett av råden var att undvika att impregnera skor och stövlar. Om man ändå vill impregnera kan man hellre använda produkter av vax eller paraffin och vara noga med att aldrig impregnera inomhus.

De rekommenderar också att smörja in sina skor med naturliga fetter eller vax som lanolinolja, bivax eller kokosfett. Man behöver tänka på att behandla skorna lite oftare än med impregneringsspray om man väljer detta giftfria och mer miljövänliga alternativ.

Jag tycker också att man kan fundera över hur viktigt det egentligen är att impregnera alla sina skor med en mängd olika produkter. Jag tror att det fungerar alldeles utmärkt med de naturliga alternativen!

SONY DSC

Alla de här produkterna hittade jag i en påse i garderoben här hemma. Kan jag verkligen behöva alla?

 Framtida val

Den här gången gjorde jag inte ett giftfritt och miljövänligt val, men jag ska tänka på detta mer inför nästa gång jag ska köpa skor. Det är svårt att försöka vara medveten och ibland blir det inte rätt, men då vet man i alla fall bättre till nästa gång. Nu vet jag vad jag ska tänka på för att göra ett medvetet val av skor.

Läs mer

Gjutjärnspannor

Varför är teflon farligt?

Om man vill börja med giftminimering tycker jag att en av de första sakerna man bör byta ut är teflonpannorna. Men varför är teflon farligt?

Teflon fyller givetvis sitt syfte och är ett material som har gjort stekupplevelsen bättre för många. Den glatta och feta ytan gör att det behövs mindre fett till stekningen, så det är ju inte konstigt att teflonpannorna har fått komma in i alla hem samtidigt som gjutjärnspannorna blivit bortglömda långt in i något skåp.

Teflon kallas på fackspråk för polytetrafluoretylen (PTFE) och innehåller grundämnena kol och flour. Vid framställningen av teflon används kemikalien PFOA (perfluorooctanoic acid) som misstänks vara cancerframkallande. PFOA är inte biologiskt nedbrytbart, vilket inte är bra för miljön. Vid upphettning kan PFOA och andra fluorerade ämnen avges och på så sätt tar de sig in i våra kroppar.

En upphettad teflonpanna som blivit för varm kan avge cancerogena ämnen och orsaka influensaliknande symptom som huvudvärk och yrsel. Det finns även studier som tyder på att teflon kan verka reproduktionsstörande hos både män och kvinnor.

Bra alternativ

Om man bestämmer sig för att byta ut teflonpannorna som man steker sin mat i finns det två bra alternativ: kolstål och gjutjärn.

Kolstål

Pannor i kolstål är riktiga restautangpannor som blir bättre ju mer man använder dem. Märket de Buyer har många olika pannor i kolstål och de är förbehandlade med bivax. De är garanterat fria från giftiga ämnen och avger en liten mängd järn när man använder dem, vilket är positivt.

Jag har inte testat den här typen av stekpanna men var lite inne på att köpa det ett tag. Jag fick rekommendationen att hellre satsa på gjutjärn eftersom kolstål måste behandlas på ett speciellt sätt och att det krävs att man steker in den innan man börjar använda den. Jag tror att det i själva verket bara är en smaksak.

Gjutjärn

En gjutjärnspanna är ett bra alternativ till teflon som gör att man slipper alla obehagliga gifter, men även denna kräver en del skötsel. En gjutjärnspanna avger också järn vid matlagning.

Om man är van att använda teflonpannor kan det blir lite jobbigt att ställa om sig till gjutjärn. Det krävs mer ansträngning för att diska pannan och se till så att saker inte fastnar.

En gjutjärnspanna håller, precis som kolstål, för alltid, så jag rekommenderar att man köper en riktigt bra. De är lite dyrare, men det är det värt!

Gjutjärn hemma hos oss

Jag köpte två stekpannor i gjutjärn från Skeppshult nyligen och i början tyckte jag att det var hopplöst hur lätt saker fastnade. Efter en tids användning har det blivit lite lättare att steka saker som alltid fastnade i början. Jag ser alltid till att diska ur pannan direkt efter användning och låter den sedan torka snabbt – gärna på eftervärmen på spisen tillsammans med lite oliv- eller kokosolja. Detta för att slippa ha fukt i pannan så att det uppstår rost, vilket det annars kan göra. Jag ser till att fetta in pannan litegrann efter användning och har dessutom rikligt med olja vid stekning. Då fastnar det inte lika lätt. Det är viktigt att aldrig diska gjutjärn med diskmedel eller i diskmaskin, utan bara med varmt vatten.

Gjurjärnspannor

Här är de två pannorna från Skeppshult: en som är lite mer som en wokpanna och en stekpanna som är 28 cm i diameter. Den lilla stekpannan har jag fått av min syster, som i sin tur har fått den från mamma, som i sin tur också har ärvt den. Som jag skrev: de håller för alltid!

Gjutjärnsgryta

Jag har också en riktigt rejäl gryta i gjutjärn som vi har fått av svärmor. Den använder jag ofta till att koka grytor och liknande. Den är riktigt bra, men också riktigt tung.

Fler anledningar

Andra anledningar till att slopa teflonpannorna är att slippa använda plastredskap för tillagning av mat. Plast som värms upp släpper ifrån sig av de tillsatsämnen som finns i plasten, så att använda plastredskap till att röra i en het panna är inte att föredra.

Dessutom är det extremt mycket mer långsiktigt och hållbart att köpa en stekpanna i gjutjärn eller kolstål. Teflon slits snabbt ut och om det blir väldigt repigt måste man byta ut pannan. Både gjutjärn och kolstål håller i stort sett för alltid. Priset är högre men det blir billigare per användning om man slår ut det på hur länge de håller. Dessutom är det bättre för miljön att satsa på ett långsiktigt alternativ!

Fler saker i teflon

Det finns fler saker än stekpannor och grytor som är i teflon. Bakplåtar, ugnsformar, bakformar och våffeljärn är ofta i det. Jag tycker att man i första hand ska byta ut det man använder ofta och det som är direkt kontakt med maten. Här hemma har vi kvar vissa formar i teflon som vi i stort sett aldrig använder. Även våffeljärnet är i teflon men jag har inte prioriterat att byta ut det ännu eftersom vi använder det väldigt sällan.

Läs mer

Plastpåsar

No plastic bags

För några år sedan hade köpcentret Strömpilen i Umeå ett projekt som hette ”No Plastic Bags”. Det gick helt enkelt ut på att de olika butikerna inte hade några plastpåsar till kunderna när de köpte varor. Det gick istället att köpa en miljöcertifierad papperskasse, men Strömpilen ville främst uppmuntra kunderna att ta med sig egna väskor eller tygpåsar att packa sina varor i.

Jag tycker att det här var ett väldigt bra initiativ av Strömpilen och jag skulle gärna se att andra köpcenter gjorde samma sak. Projektet på Strömpilen pågick mellan 2008-2011, men jag undrar vad som hände sedan? Har inte andra köpcenter tagit efter detta?

Plastpåsar som är producerade enbart för att man ska använda dem en enda gång känns så oerhört onödigt. De flesta använder man bara på den korta färden hem från butiken och sedan hamnar den i soporna (eller förhoppningsvis återvinningen). Dessutom hamnar ungefär 8 miljarder av dessa plastpåsar i havet eller i naturen varje år. Inte speciellt mysigt. Plastpåsar är alltså en onödig belastning på miljön och bidrar till att man utsätts för ännu fler eventuella gifter som använts som tillsatsämnen i plasten.

Jag brukar försöka att inte ta emot plastpåsar för varje grej som jag handlar. Om jag kan tar jag det direkt i väskan och när jag är och handlar mat försöker jag komma ihåg att ta med en tygkasse. Om jag handlar flera grejer samma dag försöker jag använda mig av samma påse så gott det går. Som konsument tycker jag att man har ett visst ansvar, men jag tror att ett köpcenter kan göra en insats som ger betydligt högre effekt. Fler köpcenter borde ta efter Strömpilens projekt ”No Plastic Bags”!

EU vill minska på användande av plastpåsar, så förhoppningsvis kan även detta ge någon form av effekt.

 

Läs mer

Loppisfynd för plastbantare

Loppisfynd för plastbantare

Det var väldigt länge sedan jag var på loppis senast. Jag har faktiskt inte varit på loppis sedan jag började plastbanta för drygt ett år sedan, men i helgen bar det iväg. Vi var både på Botkyrka marknad och Erikshjälpen Second Hand i Vårby. Förut brukade jag inte hitta så mycket på loppis och second hand, men som plastbantare är det ju rena himmelriket.

Vi hittade bland annat glasburkar, glasflaskor, två glaskaraffer, assietter, en senapsburk, en kruka och dukar. Vissa saker ska jag ha för att förvara matrester att ställa in i kylen och assietterna har en perfekt form för att använda som lock till skålar vi redan har hemma. Även där blir det bra matförvaring i kylen. Jag tycker att flera av sakerna var så fina, så de kommer jag nog att ha när jag fotar framöver.

Loppisfynd

Den här krukan ska jag använda till att förvara mina köksredskap.

Loppisfynd för plastbantare

Den här typen av glasskålar med glaslock är verkligen bra att ha till förvaring av mat i kylen. Jag önskar att jag hade hittat fler! Just nu förvarar jag min chiapudding i skålen.

Det bästa med de här fynden är att jag använt pengar som jag fått av att sälja bort egna saker som jag inte använder. Jag gillar tanken på att några av mina saker har bytt ägare och jag istället fått fina saker som jag har mer användning för. Då blev det lite mindre slit och släng för min del.

Läs mer

Plast

Plastbantning vs konsumtion

Jag har en fundering om plastbantning och konsumtion såhär på lördagsmorgonen. Plastbantning har blivit ett riktigt inneord och jag tycker det är superbra att folk tänker mer på giftminimering och förstår att plast inte alltid är så bra. Ibland upplever jag nästan att plastbantning blir en ursäkt för ännu mer konsumtion, ofta av saker man egentligen kanske inte behöver. Nu menar jag inte att kritisera hur någon annan gör, men jag märker på mig själv att jag blir så uppfångad av det här med plastbantningen att jag vill köpa saker i onödan. Det finns jättemycket plastfria grejer som jag gärna skulle vilja ha, men sanningen är nog att jag kan leva utan många av dem.

”Hur skulle min mormor ha löst problemet?”

Plastbantning borde vara något mer kreativt, ett sätt att lösa problem utan plast. Inte ett sätt att få shoppa mer. Jag ska försöka tänka på det mer framöver och inför varje inköp ställa mig frågan ”hur skulle min mormor ha löst problemet?”. Jag kan garantera att hon inte gått och shoppat i all oändlighet, för så såg det inte ut på hennes tid.

Behöver jag det här?

Ibland har jag kommit på mig själv med att vilja köpa saker för att jag tycker det är fint och spännande snarare än att jag behöver det för att minska på plasten. Ett exempel är att jag hade letat efter alternativ till plastfolie, till exempel Bee’s wrap, ett tag men också funderat på om jag kan göra det själv med hjälp av tyg och bivax. Även det skulle innebära ett par inköp trots att jag nog har lite tyg hemma som jag skulle kunna använda.

Efter att ha tänkt på saken en stund kom jag fram till att jag egentligen inte behöver det. Det går alldeles utmärkt att förpacka maten i de glasskålar jag redan köpt, i gamla syltburkar eller i en djup tallrik med en assiett som lock. Nu använder jag plastfolie extremt sällan och om jag måste göra det ser jag till att vänta med att täcka över tills maten har svalnat. Plast släpper ifrån sig mer när det blir varmt, men så länge plasten inte tar i maten tycker jag det känns okej.

Prioritering och långsiktig planering

Jag tror att plastbantning också handlar om prioritering och långsiktig planering. Det kan vara bra att byta ut den värsta plasten på en gång, men man behöver inte byta ut varenda liten plastgrej på en gång. Först när saker slits ut eller går sönder kan man tänka på att köpa ett plastfritt och mer hållbart alternativ. Man får göra en bedömning för varje plastgrej och värdera hur skadlig den verkligen är. Ett plastmått som man använder en gång per halvår kanske inte behöver bytas ut omgående medan saker som man värmer, dricker eller äter ur är lite mer akuta.

Läs mer