Matvanekollen resultat

Inte så bra matvanor, enligt Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har ett test på sin webbplats som de kallar för Matvanekollen. Meningen är att man ska få en uppfattning om hur ens matvanor ser ut och kunna se om de stämmer överens med Livsmedelsverkets kostråd. Testet går ut på att man svarar på en enkät med ett antal frågor och sedan får man poäng som anger hur goda matvanor man har.

Jag provade att göra detta test. Som jag ser det har jag väldigt goda matvanor och jag får i mig tillräckligt mycket näring. Min kropp mår bra av maten jag äter och jag har inte brist på några vitaminer eller mineraler (förutom D-vitamin). Enligt testet fick jag en sjua, vilket bara är ”relativt bra”, enligt livsmedelsverket. Såhär lyder motiveringen:

Dina matvanor är relativt bra men du skulle kunna göra förändringar för att äta ännu bättre. Jämför med kostråden.

Såhär ser hela ”poängskalan” ut:

Matvanekollen resultat

Motiveringen till varför jag får en sjua på testet är följande:

Matvanekollen resultat

Missvisande frågor om grönsaker

Jag anser att detta test från Livsmedelsverket har stora brister. Frågorna är formulerade på ett sådant sätt att det egentligen är omöjligt att få ett resultat som återger en persons matvanor på ett bra sätt. Man fick t.ex. ange hur ofta man äter frukt eller grönsaker. Jag äter 1-2 frukter om dagen och äter också massor av grönsaker både till lunch och middag. Jag ser inte hur jag skulle kunna få i mig mer grönsaker eftersom jag inte gärna äter det till frukost eller mellanmål. Mina luncher och middagar består dock till största delen av grönsaker och jag verkligen frossar i mig av dem. Ändå tycker Livsmedelsverket att jag kanske inte riktigt kommer upp i den mängd frukt och grönsaker som jag behöver på en dag.

Att ställa frågor om hur ofta man äter frukt och grönsaker är enligt mig helt irrelevant. Att man äter grönsaker två gånger på en dag kan betyda allt från en halv tomat och en liten gurkbit till att man stoppar i sig rejäla mängder av alla typer av grönsaker. Hur kan de två vara jämförbara?

Det som är viktigt är hur mycket frukt och grönsaker man stoppar i sig, och framför allt vilka. För att få i sig ordentligt med näring är det viktigt att äta av alla typer av grönsaker, inte bara några få. Frågorna borde alltså ha fokuserat mer på mängden frukt och grönsaker, samt vilka olika typer av grönsaker man äter.

Förvirring kring bröd

Livsmedelsverket ställer också frågor kring hur ofta man äter bröd. Det går att ange hur många gånger per dag, vecka eller månad man äter bröd men det finns inget alternativ där man kan klicka i ”Aldrig”. Eftersom att jag inte äter bröd klickade jag i ”0 gånger per månad”.

Ett par frågor senare tar de ändå för givet att jag, trots mitt svar, äter mackor och frågar vilket matfett jag använder på mackan. Alternativet ”jag äter aldrig mackor” finns inte, så jag anger att jag inte har matfett på mackan.

I resultatet får jag sedan veta att jag bör äta smörgåsfett baserat på olja på mina mackor, alltså margarin. De hävdar också att jag bör äta mer fullkorn eftersom det är riktigt på näringsämnen, men så vitt jag vet är bröd inte alls speciellt näringsrikt.

Korv

Det finns även med en fråga om hur ofta man äter korv, men ingen återkoppling om det i resultatet. Jag har svårt att förstå syftet med den frågan överhuvudtaget.

Matfett

Livsmedelsverket tycker att jag, eftersom jag inte äter fett på min smörgås, måste laga mat med margarin eller rapsolja. De påpekar också att fet fisk och nötter är bra källor till fett, men de har aldrig frågat vilken typ av fisk jag äter eller om jag överhuvudtaget äter nötter. De drar helt enkelt slutsatsen att fett måste komma från margarin, punkt slut. Att de ligger väldigt mycket efter på punkten om vilka fetter som är nyttiga är ingen nyhet. De brukar alltid förespråka margarin framför smör, men det känns inte rimligt att presentera margarin som ett fett som ensamt är det som är nyttigt.

Livsmedelsverket undrar också vilket fett jag använder i matlagningen och där finns det flera olika svarsalternativ att välja med. Kokosolja eller ghee, som är väldigt populärt i matlagning idag, finns inte med bland alternativen. Det går inte heller att välja flera alternativ trots att det är möjligt att man varierar mellan 2-3 olika fetter. Ännu en gång trycker de på att man ska använda margarin istället för smör.

Margarin är en hårt processerad produkt som ofta innehåller en mängd olika tillsatser (beroende på märke), men Livsmedelsverket tycker att det är det bästa alternativet för att dra ner på mänden mättat fett. Varför förespråkar man inte bara olja eller att blanda smör och olja om man nu anser att smör är så illa? Varför förespråkar man inte hellre att använda smör, men minska på mängden fett i maten?

Diskussion om smör vs margarin har varit i omlopp länge nu och det finns idag en hel del som tyder på att smör inte alls är värre än margarin. På senare år har allt fler forskningsresultat visat på att de råden saknar grund.

Testet känns helt irrelevant

Livsmedelsverket hävdar själva att testet kan vara lite missvisande på grund av de frågor de ställer, men jag skulle hellre säga att det här testet är totalt irrelevant. Det visar inte någonting alls om kostvanor, utan förvirrar bara! Om man inte har så mycket kunskaper är det lätt att man tar ett sådant test på allvar och faktiskt tror att man äter bra om man får höga poäng på testet.

Livsmedelsverkets test baseras visserligen på deras egna råd och det är många punkter jag inte håller med om. Den stora nackdelen med testet är dock att frågorna är ställda på ett sådant sätt att resultatet blir missvisande. Ett dåligt test alltså, och jag hoppas att folk inte tar det på allvar!

Läs mer

Hemmagjorda chokladglassar

Hemmagjorda, sockerfria chokladglassar

Jag har länge velat prova på att göra egna glassar på pinnar och har under en tid spanat in glassformar i rostfritt stål som finns att köpa på bl.a. Lapland Eco Store. Förra veckan gjorde jag äntligen en beställning och i helgen kunde jag inte låta bli att prova göra mina första glassar. Receptet är ungefär samma som en utav mina smoothies jag brukar göra, men med några små förändringar.

Om man inte har glassformar går det också att göra glassar i små glasburkar eller koppar med en glasspinne i. Resultatet blir detsamma, men formarna ger glassarna en fin form och det följer dessutom med ett litet ställ så att det är enkelt att ställa in dem i frysen. Smart! Jag kände dock att glassformar var en bra investering för mig då jag tror att jag kommer att göra glass då och då. Speciellt i sommar kommer jag nog att testa göra en del roliga glassorter.

Glassarna blev, enligt mig, supergoda. De var lite annorlunda i konsistensen jämfört med vanlig glass, men jag tyckte inte det var något större problem. Receptet hittar du nedan, men först tänkte jag läska med två bilder till.

SONY DSC

SONY DSC

Glassarna är dekorerade med sockerfri choklad och krossade, frystorkade jordgubbar. Ni som följt mig ett tag kanske känner igen chokladen, som är samma som i mina chokladbräck.

5-6 glassar:

  • 2 bananer
  • 2 dl kokosmjölk
  • 1,5 msk mandelsmör eller jordnötssmör
  • 1,5 msk kakao

Gör såhär:

  1. Mixa alla ingredienser till en slät konsistens i en mixer eller matberedare.
  2. Häll upp smeten i glassformar och frys in.

Sockerfri choklad:

  • 1 msk mandelsmör eller jordnötssmör
  • 1 msk kokosolja
  • 1/2 msk honung
  • 1/2 msk kakao
  • 1/2 krm äkta vaniljpulver
  1. Smält alla ingredienser på svag värme i en liten kastrull.
  2. Rör ordentligt tills det blir en slät och klumpfri chokladsmet.
  3. Låt svalna något.

Jag frös mina glassar över natten och tog därefter ut glassarna ur formarna. Jag doppade formarna snabbt i lite ljummet vatten för att få dem att lossna. När jag fått loss alla glassarna la jag dem på ett fat och garnerade med choklad och frystorkade jordgubbar och sedan la jag in dem i frysen igen. Glassarna blev lite hårda. Därför är det bra att ta ut dem ur frysen en stund innan de ska ätas.

SONY DSC

 

 

 

Läs mer

Wookade grönsaker

Insikt om ”äckliga grönsaker”

Jag har fått en insikt på senaste – en ganska fantastisk sådan egentligen. Den handlar om grönsaker och den stämpel de ibland kan får för att de ”inte är goda”.

Aldrig tidigare gillat grönsaker

Som en bloggare som förespråkar vegetariskt och näringsrik mat med mycket grönsaker kanske det låter konstigt att erkänna detta:

Tidigare har jag aldrig riktigt gillat grönsaker.

Samtidigt ser jag en viktig poäng i att berätta detta, för idag älskar jag verkligen alla grönsaker! Förut har jag alltid tyckt att grönsaker varit jobbiga att tugga på utan att smaka speciellt gott. Motivationen till att sitta och knapra på något som inte är gott har därför varit väldigt låg. Halvfabrikat var ett vanligt inslag i min kost och vissa dagar försökte jag plikttroget komplettera mina näringslösa måltider med lite grönsaker – och då var det tomat, gurka och på sin höjd lite sallad som gällde. Rotfrukter åt jag väldigt sällan och kål fanns inte ens på min karta.

Den kost jag äter idag är något helt annat. Grönsaker har börjat ta allt större plats i mina måltider och är ofta det viktigaste i en rätt för mig. Jag gillar alla typer av grönsaker, men broccoli och kål är nog mina favoriter just nu. Lite lustigt är det, för just broccoli och kål var det jag hatade allra mest för några år sedan. Hur blev det såhär egentligen?

Det blir godare och godare

Den insikt jag fått är att ju mer grönsaker jag äter desto godare blir det. Min kost har ständigt förbättras under de senaste åren och nu har jag insett att jag ibland blir riktigt sugen på grönsaker. Då brukar jag ta lite av alla rotfrukter och grönsaker vi har hemma (vilket brukar vara en hel del) och woka dem. Oftast brukar det blir morot, kålrot, palsternacka, paprika, fänkål, vitkål, champinjon, broccoli och blomkål i en härlig bladning. Rotfrukterna brukar jag koka litegrann men resten wokar jag bara i kokosolja tills det blir lite mjukt, men ändå med lagomt tuggmotstånd. När jag är sådär sugen på grönsaker behöver jag inte speciellt mycket till dem. På bilden nedan tog jag bara en liten bit kyckling och lite majonnäs, men annars njöt jag av grönsakerna.

Mitt jag för 5-10 år sedan hade skrattat åt mitt jag idag!

Wookade grönsaker

Smaksinnen och vana

Vad jag förstått är det så att smaksinnena blir ”avtrubbade” om man äter mycket socker och raffinerade livsmedel. Samtidigt tror jag också att man får en dragning till det man är van vid att äta. Självklart kan även jag bli sugen på sött, salt eller fett men jag har inte tidigare i mitt liv upplevt ett sug efter grönsaker. Jag är övertygad om att goda vanor skapar ännu godare vanor. Det gäller bara att ta sig ur träsket av sötsug och halvfabrikat och istället upptäcka de goda smakerna hos frukter och grönsaker.

Wookade grönsaker

Läs mer

Helgrillad kyckling med rosmarin

Helstekt kyckling med rosmarin och citrus

Att tillaga en hel kyckling är verkligen oslagbart gott. Det blir en helt annan smak än vanlig kycklingfilé som lätt kan kännas rätt trist. Vi brukar  göra helstekt kyckling i ugnen med rosmarin och citrusfrukter och den blir verkligen riktigt saftig och god. Med en hel kyckling får man med alla delarna på kycklingen, inte bara filéerna, så att alla kan få de bitar de föredrar.

Min hemlighet är att lägga massor av kryddor under skinner på kycklingen, så blir även köttet väldigt smakrikt. Jag ser till att verkligen gnugga in kryddorna ordentligt. Citrusfrukterna hjälper till att göra kycklingen ännu mer saftig och god.

Eftersom det här är ett av mina favoritrecept när det kommer till kyckling så vill jag gärna dela det med er läsare. När jag tänker på saken är nog det här en utav mina första recept med kött här på bloggen. Jag hoppas att ni också tycker om den!

Helgrillad kyckling med rosmarin

Ingredienser:

  • 1 hel kyckling
  • 1 apelsin
  • 1 citron
  • 1/2 kruka färsk rosmarin
  • salt och peppar

Gör såhär:

  1. Om kycklingen varit fryst, se till att den är helt tinad innan tillagningen börjar.
  2. Sätt ugnen på 200 grader.
  3. Skölj apelsinen och citronen och skär dem i mindre klyftor.
  4. Torka av kycklingen med hushållspapper.
  5. Hacka rosmarin.
  6. Salta och peppra i buken på kycklingen och fyll med ungefär hälften av citron- och apelsinbitarna samt 3/4 av rosmarin.
  7. Skär ett snitt längst bak på kycklingen med en vass kniv och skär försiktigt mellan köttet och skinnet. Håll i skinnet med en fast hand samtidigt som du fortsätter att skära försiktigt under skinnet så att det lossnar från köttet. Salta och peppra under skinnet och lägg även dit rosmarin. Lägg alla kryddorna i handen, stick in handen under skinnet och gnid in kryddorna ordentligt, så blir det lättare att få in dem under skinnet på kycklingen. Använd en plastpåse eller plasthandskar på handen om det känns obehagligt.
  8. Salta och peppra och gnid in resten av rosmarin ovanpå kycklingen. Lägg kycklingen i ugnssäker form tillsammans med resten av citron- och apelsinbitarna.
  9. Stek i ugnen i ca 60 minuter. Samla upp skyn i formen och häll över kycklingen några gånger under stektiden, så blir den saftigare.

Helgrillad kyckling med rosmarin

Voilà! Saftigt och oslagbart gott.

 

Läs mer

Jordgubbssmoothie

Paleosmoothie med jordgubbar

Under min Paleo 30 dagar ska jag egentligen undvika att äta saker som liknar skräpmat eller processerad mat och det betyder egentligen att jag ska undvika smoothies. Trots det blir det någon smoothie då och då, men jag ser det egentligen inte som ett större problem. Smoothies är lite av min vardagslyx som jag unnar mig ibland, med gott samvete.

Ibland brukar jag göra en jordgubbssmoothie som jag lagt upp recept för på bloggen tidigare. Nu gör jag den i en ny variant där den är Paleo-anpassad men även lite mer mättande än min vanliga smoothie.

Jordgubbssmoothie

2 smoothies:

  • 2-3 dl kokosmjölk
  • 2 små bananer
  • 1 1/2 dl frysta jordgubbar
  • Saften från en apelsin
  • 2 msk mandelsmör
  • 1 tsk kokosolja

Gör såhär:

Lägg alla ingredienser i en mixer eller matberedare och mixa till en slät och krämig smoothie. Servera direkt!

Jordgubbssmoothie

Läs mer

innehållsförteckningar

JA till märkning av mängden tillsatt socker i mat

Jag har tidigare skrivit på min blogg om innehållsförteckningar och poängterat att det ibland kan vara omöjligt att se hur mycket tillsatt socker en matvara innehåller. Nu har två riksdagsledamöter från MP lagt in en motion till riksdagen om att det ska bli lag på just detta – att märka mängden tillsatt socker på alla livsmedel.

Detta har Ann Fernholm nyligen uppmärksammat på sin blogg och tillsammans med kostdoktorn.se och foodpharmacy.se ställer hon sig bakom detta förslag. Såhär skriver Ann Fernholm om detta på sin blogg:

”Stefan Nilsson och Niclas Malmberg motiverar sin motion med att människor har rätt att kunna ta informerade beslut i affären. Livsmedelsverket rekommenderar idag att maximalt 10 procent av alla kalorier ska komma från tillsatt socker, men för den enskilde konsumenten är det i dagsläget omöjligt att veta hur mycket tillsatt socker ett livsmedel innehåller. Mat märks endast med mängden ”sockerarter,” som även inkluderar socker som finns naturligt i frukt, grönsaker eller mjölk. När du exempelvis köper ketchup kan du inte avgöra hur mycket av sockret som kommer från tomaterna och hur mycket som är näringsfritt tillsatt socker.”

Läs gärna inlägget i sin helhet på ettsotareblod.se.

JA till att ange mängden socker

Socker är en hjärtefråga även för mig och självklart ställer även jag mig bakom denna motion. Jag håller med om att människor har rätt att få all fakta så att de kan ta beslut baserat på detta men jag tror även att detta skulle kunna öka medvetenheten kring detta. När jag skrev mitt inlägg om hur man läser innehållsförteckningar för att upptäcka dolt socker i matvaror fick jag reaktioner från personer som inte kände till detta. Med all rätt, tycker jag, för många företag gör verkligen allt för att försöka dölja sockret i sina produkter.

Som det ser ut idag kanske man inte ens inser att en vara innehåller något socker överhuvudtaget. Socker heter nämligen inte alltid ”socker” i innehållsförteckningar utan kan ha upp emot ett par hundra olika namn. Därför tror jag att det kan vara en ögonöppnare för många att verkligen se svart på vitt hur mycket tillsatt socker en vara innehåller.

Det är en stor brist att man idag inte kan se mängden tillsatt socker i matvaror. Jag hoppas innerligt att motionen går igenom och att detta snart blir verklighet. Alla har rätt att veta hur mycket socker de stoppar i sig!

Vill du också kunna se mängden tillsatt socker i matvaror? Hjälp i så fall till att skapa en opinion för motionen. Gilla, dela och sprid detta inlägg eller Ann Fernholms inlägg om detta i sociala medier!

Läs mer

Minipajer med avokado- och äggröra§

Minipajer med avokado- och äggröra

För några år sedan gjorde jag ofta nötiga minipajer som jag frös in och tog fram och värmde till mellanmål eller frukost. Oftast la jag även i lite bär i de små pajerna och det var verkligen gott! Här om dagen kom jag plötsligt ihåg de här små pajerna och bestämde mig för att prova göra dem igen. Jag kom inte ihåg exakt vad jag hade i, men mitt nya recept blev minst lika gott som originalet.

Här har jag fyllt pajerna med en avokado- och äggröra. Det blir ett riktigt gott och mättande mellanmål eller en bra frukost. De går till och med att använda som förrätt om man piffar till dem lite extra med t.ex. räkor.

Minipajer med avokado- och äggröra

10-12 minipajer:

  • 2 dl hasselnötter
  • 3 msk sesamfrön
  • 1/2 msk fiber husk
  • 1 ägg
  • 1 msk vatten
  • kokosolja

Gör såhär:

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Mixa hasselnötterna till ett mjöl eller hacka dem väldigt fint.
  3. Blanda med sesamfrön, fiberhusk, ägg och vatten.
  4. Pensla bull- eller muffinsformar med kokosolja. Tryck ut degen i formarna så att det blir ett tunt lager deg på botten och kanterna. Ställ muffinsarna på en plåt. Använd gärna en muffinsplåt så att de får fin form när de är klara.
  5. Grädda i mitten i ugnen i ca. 15-20 minuter.
  6. Låt svalna och fyll med valfri fyllning.

Röran med avokado och ägg har min sambo gjort och det har jag tyvärr inte receptet på eftersom han inte mätt hur mycket han haft i av de olika ingredienserna. Den innehåller följande ingredienser:

  • Mosad avokado
  • Kokt, hackat ägg
  • Hackad rödlök
  • Majonnäs
  • Kryddor

SONY DSC

 

Läs mer